Lönekrav för arbetstillstånd 2026: så hög måste lönen vara

Sedan den 1 juni 2026 måste lönen vara minst 90 procent av medianlönen i Sverige för att du ska kunna få arbetstillstånd. Med den medianlön som gäller sedan den 16 juni 2026 betyder det att lönen måste vara minst 34 470 kronor i månaden före skatt. Beloppet är bara en lägsta nivå. Lönen måste också följa kollektivavtal eller det som är brukligt i yrket, och sedan juni finns det fler krav än lönen. Nedan går vi igenom hur lönekravet räknas ut, vad som gäller om du ska förlänga ett tillstånd som du fick före den 1 juni och vad du och din arbetsgivare bör kontrollera innan ansökan skickas in.

TL;DR

• Lönekravet för arbetstillstånd är 34 470 kronor i månaden före skatt. Det är 90 procent av SCB:s medianlön på 38 300 kronor, som gäller sedan den 16 juni 2026.
• Det är medianlönen den dag du ansöker som avgör. SCB uppdaterar medianlönen varje år, och då ändras beloppet.
• Kollektivavtal eller det som är brukligt i branschen kan kräva en högre lön. Då är det den högre lönen som gäller.
• Fick du ditt arbetstillstånd före den 1 juni 2026 och ansöker om förlängning senast den 1 december 2026 gäller fortfarande det tidigare försörjningskravet. Från den 2 december gäller det nya lönekravet även för dig.
• EU-blåkort har ett eget lönekrav: 53 625 kronor i månaden från den 15 juli 2026.

Innehållsförteckning

• Lönekraven i siffror
• Så räknas lönekravet ut
• Kollektivavtal och bransch kan kräva mer
• Deltid och flera anställningar
• Fler krav än lönen sedan juni 2026
• Förlängning: övergångsregeln går ut den 1 december 2026
• Vem omfattas inte av lönekravet?
• Checklista för arbetsgivare
• Om du jämför Sverige med andra länder
• Om du får avslag
• Vårt perspektiv: lönen är bara början
• Juridisk hjälp med arbetstillstånd
• Vanliga frågor
• Källor

Lönekraven i siffror

Tabellen visar de belopp och procentsatser som gäller i oktober 2026. Kontrollera alltid beloppet hos Migrationsverket samma dag som du ansöker, eftersom det kan ändras.

Medianlönen i den första raden är 38 300 kronor. Det är den siffra som Statistiska centralbyrån publicerade och som Migrationsverket använder sedan den 16 juni 2026.

Så räknas lönekravet ut

Lönekravet bygger på ett enkelt räknesätt, men det finns några detaljer som ofta leder till misstag.

1. Utgångspunkten är SCB:s medianlön. Medianlönen är den lön som ligger i mitten: hälften av alla anställda i Sverige tjänar mer och hälften tjänar mindre.
2. Kravet är 90 procent av den medianlönen. 90 procent av 38 300 kronor är 34 470 kronor.
3. Det är medianlönen vid ansökningstillfället som räknas. Enligt Migrationsverket ska du ha en månadslön som är minst 90 procent av den medianlön som SCB har publicerat och som gällde när du ansökte. Det är alltså inte dagen för beslutet som avgör.
4. Beloppet gäller månadslönen före skatt i den anställning som ansökan gäller.

Punkt 3 är viktig. SCB uppdaterar medianlönen ungefär en gång om året, och i år ändrades beloppet i juni. Två personer som söker med bara några dagars mellanrum kan därför prövas mot olika belopp, även om deras beslut kommer samtidigt. Ligger lönen i erbjudandet nära gränsen och en ny medianlön snart ska publiceras, bör du och arbetsgivaren planera när ansökan skickas in. Det bästa är att ha marginal till beloppet.

Vad som ändrades den 1 juni 2026

Fram till den 31 maj 2026 gällde ett krav på så kallad god försörjning, som var 80 procent av medianlönen. Riksdagen beslutade i mars 2026 att höja kravet och att införa flera nya villkor. Reglerna började gälla den 1 juni 2026. Lönegolvet skärptes alltså i två steg samma månad: först höjdes procentsatsen den 1 juni, sedan kom en ny medianlön den 16 juni.

Kollektivavtal och bransch kan kräva mer

Många tror att 34 470 kronor räcker i alla yrken. Det stämmer inte. Lönekravet är bara ett golv. Enligt Migrationsverkets förklaring av lönekravet ska lönen fortfarande vara i nivå med svenska kollektivavtal eller med det som är brukligt inom yrket eller branschen.

I praktiken betyder det följande:

• Om kollektivavtalet ger en högre lön än 34 470 kronor för tjänsten är det avtalets nivå som gäller.
• Om det inte finns något kollektivavtal jämför Migrationsverket med vad som är brukligt i yrket. En specialisttjänst som har ett lönegolv precis på 34 470 kronor kan då ändå bli underkänd.
• Övriga anställningsvillkor ska också vara på samma nivå. Arbetsgivaren ska avtala om anställningsvillkor och lön som är minst i nivå med kollektivavtal eller det som är brukligt. Det gäller till exempel semester och försäkringar.

Det är kraven tillsammans som avgör. En lön kan vara högre än lönekravet men ändå för låg för yrket.

Deltid och flera anställningar

Lönekravet gäller den månadslön du har i den anställning som ansökan avser. Den enskilda anställningen ska alltså räcka till kravet på egen hand. Därför är det riskabelt att räkna med att flera deltidsjobb tillsammans ska nå upp till 34 470 kronor.

Om tjänsten är på deltid måste den faktiska månadslönen ändå nå upp till beloppet. Lönen ska dessutom vara rimlig för branschen. Är du osäker på om ett anställningserbjudande uppfyller kraven bör en jurist läsa det innan ansökan skickas in. Ett avslag på grund av för låg lön är svårt att rätta till i efterhand, eftersom lönen i erbjudandet redan har prövats.

Fler krav än lönen sedan juni 2026

Den 1 juni 2026 kom flera nya villkor samtidigt som lönekravet höjdes. Att lönen räcker är därför inte längre en garanti för att få arbetstillstånd.

1. Heltäckande sjukförsäkring. För vissa sökande finns nu krav på en heltäckande sjukförsäkring. Kontrollera hos Migrationsverket om kravet gäller just dig och vad försäkringen måste täcka.
2. Lägsta lön för säsongsarbete och ICT-tillstånd. Det har införts en lägsta lönenivå för säsongsarbete och för tillstånd vid företagsintern förflyttning (ICT).
3. Arbetsgivarens skötsamhet. Migrationsverket har fått större möjligheter att avslå ansökningar när arbetsgivaren har brustit i att följa reglerna. Arbetsgivarens historik kan alltså påverka ditt ärende, även om ditt anställningserbjudande ser bra ut.

Till detta kommer de grundläggande kraven: du behöver ett giltigt pass, ett anställningserbjudande och en anställning som gör att du kan försörja dig. Migrationsverkets sida för dig som ska ansöka om arbetstillstånd som anställd beskriver alla villkor.

Förlängning: övergångsregeln går ut den 1 december 2026

Den här delen gäller dig som redan har arbetstillstånd. Den är bråttom. Fick du ditt tillstånd före den 1 juni 2026 finns det en övergångsperiod. Under den perioden prövas en ansökan om förlängning fortfarande mot det tidigare försörjningskravet. Från och med den 2 december 2026 gäller det nya lönekravet även vid förlängning.

Så här kan du göra om du omfattas:

1. Kontrollera när ditt nuvarande tillstånd beviljades. Var det före den 1 juni 2026 kan övergångsregeln gälla dig.
2. Jämför din lön med båda kraven. Om din lön ligger under 34 470 kronor men uppfyller det tidigare kravet kan det avgöra ärendet att ansöka i tid.
3. Ansök senast den 1 december 2026 om du vill prövas mot det tidigare kravet och om du kan ansöka om förlängning nu. Läs Migrationsverkets villkor för när en förlängning får sökas.
4. Se till att anställningsvillkoren har följts under hela tillståndstiden. Vid förlängning granskar Migrationsverket bland annat om lön och villkor har varit de som du och arbetsgivaren uppgav.
5. Planera för nästa förlängning. Övergångsregeln hjälper bara den här gången. Nästa gång du ansöker gäller det nya lönekravet.

När det här skrivs, den 17 oktober 2026, är det cirka sex veckor kvar till den 1 december. Att samla in lönespecifikationer, anställningsavtal och arbetsgivarens uppgifter tar tid. Vänta inte till de sista dagarna. Läs mer om hur vi hjälper till vid förlängning av tillstånd.

Vem omfattas inte av lönekravet?

Lönekravet gäller arbetstillstånd för personer från länder utanför EU/EES. Många som arbetar i Sverige omfattas inte av det:

• EU/EES-medborgare och schweiziska medborgare behöver inget arbetstillstånd. Det gäller även vissa andra grupper, som personer med uppehållskort. Migrationsverket beskriver detta på sin sida om att anställa någon från ett EU/EES-land eller Schweiz.
• Asylsökande med undantag från kravet på arbetstillstånd (AT-UND) får arbeta under tiden ansökan prövas. De omfattas inte av lönekravet på samma sätt som personer som söker arbetstillstånd.
• Vissa andra grupper får arbeta utan arbetstillstånd, till exempel personer med uppehållstillstånd på andra grunder. Migrationsverket listar vilka som får arbeta i Sverige utan arbetstillstånd.
• Den som söker EU-blåkort prövas mot ett annat och högre lönekrav. Lönetröskeln för EU-blåkort är 1,25 gånger den genomsnittliga bruttolönen, vilket är 53 625 kronor i månaden från den 15 juli 2026. Blåkortet kräver också högre utbildning eller yrkeserfarenhet.

Vilka rättigheter du har att arbeta beror på vilket uppehållstillstånd du har. Om du är asylsökande och undrar hur ett arbete påverkar ditt ärende kan du läsa om vår hjälp med asyl och skyddsbehov.

Checklista för arbetsgivare

För en arbetsgivare som vill anställa från ett land utanför EU/EES räcker det inte att lönen är tillräckligt hög. Gå igenom punkterna nedan innan du skickar ett erbjudande:

1. Lön: minst 34 470 kronor i månaden före skatt, och minst i nivå med kollektivavtal eller det som är brukligt i yrket.
2. Villkor: försäkringar, semester och arbetstid ska vara på samma nivå som för andra anställda i samma yrke.
3. Skötsamhet: se till att löner, skatter och arbetsgivaravgifter har betalats korrekt. Brister hos arbetsgivaren kan nu leda till avslag.
4. Timing: ligger lönen nära gränsen, planera ansökan efter när SCB publicerar ny medianlön.
5. Under anställningen: betala den lön som står i erbjudandet. Om lönen sänks eller villkoren ändras kan det påverka en framtida förlängning.

Om en anställning upphör, till exempel vid arbetsbrist, påverkas både den anställde och tillståndet. Läs mer om uppsägning på grund av arbetsbrist och dina rättigheter.

Om du jämför Sverige med andra länder

Den som har en internationell karriär jämför ofta flera länder. Sedan juni 2026 är kraven i Sverige tydligt inriktade på arbetskraft med högre lön. Om du jämför Sverige med andra länder, se till att du jämför samma saker: lönekrav, skatt, levnadskostnader och hur lång tid ansökan tar. Vill du jämföra med Storbritannien finns en översikt av lönenivåer och rekryteringstrender på den brittiska arbetsmarknaden 2026. Den kan ge dig en bild av vilka yrken som efterfrågas där. Det svenska lönekravet gäller bara här och måste alltid kontrolleras mot Migrationsverkets aktuella uppgifter.

De nya reglerna är också politiskt omstridda. Ett exempel är en motion i riksdagen med anledning av propositionen om nya regler, där det framförs kritik mot hur reglerna är utformade. För dig som söker betyder det att reglerna kan ändras igen. Därför är det viktigt att följa vad som gäller den dag du ansöker.

Om du får avslag

Om Migrationsverket avslår din ansökan står skälet i beslutet. Gäller avslaget lönen ska du kontrollera tre saker:

1. Vilket belopp prövades ansökan mot? Var det medianlönen som gällde på ansökningsdagen?
2. Jämförde Migrationsverket med rätt kollektivavtal eller rätt yrke? Ibland har en tjänst placerats i fel yrkesgrupp.
3. Byggde beslutet på skäl som rör arbetsgivaren? I så fall kan det finnas omständigheter som Migrationsverket inte kände till.

Tiden för att överklaga är kort och står i beslutet. I vår guide om att överklaga Migrationsverkets beslut steg för steg går vi igenom hur du gör. Ibland är det bättre att göra en ny ansökan med ett ändrat anställningserbjudande än att överklaga. Det beror på vad avslaget gäller.

Vårt perspektiv: lönen är bara början

I våra ärenden ser vi att det sällan är själva beloppet som är problemet. Oftast har den sökande eller arbetsgivaren missat något runt omkring: att kollektivavtalet kräver mer än lönegolvet, att ansökan skickades in efter att en ny medianlön hade börjat gälla, eller att arbetsgivaren hade brister som ingen tänkte på förrän beslutet kom.

Vi tycker därför att anställningserbjudandet ska granskas innan ansökan skickas in. Att göra det efter ett avslag är svårare. Just nu gäller det särskilt dig som fick tillstånd före den 1 juni 2026. Övergångsregeln ger dig en möjlighet, men bara till och med den 1 december 2026.

Många av dem vi hjälper är vana att läsa myndighetstext på ett annat språk än svenska. Därför förklarar våra jurister reglerna på flera språk. Du ska förstå vad som står i ditt beslut och vad du skriver under. Det är din framtid i Sverige som prövas, och då ska du inte behöva gissa.

— Mikkel

Juridisk hjälp med arbetstillstånd

Kliently hjälper arbetstagare och arbetsgivare med ansökan om arbetstillstånd, förlängning och överklagande. Våra jurister talar flera språk, du får svar inom 24 timmar och vi har både digitala och personliga möten i hela Sverige. Vi kan granska ditt anställningserbjudande mot lönekravet och kollektivavtalet innan ansökan skickas in. Läs mer om vår hjälp med arbetstillstånd och boka rådgivning.

Vanliga frågor

Vad är lägsta lön för att få arbetstillstånd i Sverige 2026?

Sedan den 16 juni 2026 måste lönen vara minst 34 470 kronor i månaden före skatt. Det är 90 procent av SCB:s medianlön på 38 300 kronor. Lönen måste också vara i nivå med kollektivavtal eller det som är brukligt i yrket, och det kan ge ett högre belopp.

Gäller det nya lönekravet när jag förlänger mitt arbetstillstånd?

Fick du ditt tillstånd före den 1 juni 2026 och ansöker om förlängning senast den 1 december 2026 prövas ansökan mot det tidigare försörjningskravet. Från och med den 2 december 2026 gäller det nya lönekravet även vid förlängning. Kontrollera datumet i ditt beslut och ansök i god tid.

Kan jag arbeta i Sverige utan arbetstillstånd?

Ja, om du är medborgare i ett EU/EES-land eller i Schweiz, eller om du tillhör någon annan grupp som är undantagen. Asylsökande med AT-UND får arbeta medan ansökan prövas. Andra personer från länder utanför EU/EES behöver som regel arbetstillstånd.

Räcker det att lönen är 34 470 kronor?

Inte alltid. Lönen måste också följa kollektivavtal eller det som är brukligt i branschen, och du kan behöva en heltäckande sjukförsäkring. Migrationsverket kan dessutom avslå ansökan om arbetsgivaren har brustit i att följa reglerna.

Ändras lönekravet igen?

Beloppet ändras när SCB publicerar en ny medianlön, vilket brukar ske en gång om året. Det är medianlönen som gäller den dag du ansöker som avgör. Kontrollera därför beloppet hos Migrationsverket precis innan du skickar in ansökan.

Källor

Migrationsverket: Ny medianlön påverkar lönekravet för arbetstillstånd (16 juni 2026) Migrationsverket: Lönekrav för arbetstillstånd Migrationsverket: Ansök om arbetstillstånd i Sverige Migrationsverket: Anställa en person från ett land utanför EU/EES Migrationsverket: Nu börjar nya regler för arbetstillstånd att gälla Migrationsverket: Beslut om nya regler för arbetskraftsinvandring (19 mars 2026) Migrationsverket: Försörjningskrav vid förlängning av arbetstillstånd Migrationsverket: Vissa får arbeta i Sverige utan arbetstillstånd Migrationsverket: Anställa EU/EES-medborgare och schweiziska medborgare Migrationsverket: Ansök om EU-blåkort Riksdagen: Motion med anledning av prop. 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring

Rekommendationer

• Arbetstillstånd i Sverige – Migrationsjurist
• Permanent uppehållstillstånd: krav du måste uppfylla 2026
• Försörjningskrav vid anknytning: vad som gäller från 2026
• Uppehållstillstånd anknytning: nya regler från 1 oktober 2026