Försörjningskrav vid anknytning: vad som gäller från 2026
För att en anhörig ska få uppehållstillstånd måste den person i Sverige som åberopas kunna försörja sig själv och den anhörige samt ha en bostad av tillräcklig storlek och standard. Det här kravet har skärpts genom regler som gäller från den 1 oktober 2026, och det kan numera prövas även vid ansökan om förlängning av tillstånd enligt de nya reglerna från 1 oktober 2026. Nedan går vi igenom vad Migrationsverket kräver i praktiken, och hur du styrker att villkoren är uppfyllda.
Kort sagt:
- Beräkningen utgår från förbehållsbeloppet efter boendekostnaden; ordinarie lön och stabil näringsinkomst kan räknas, men subventionerad lön, arbetslöshetsersättning och bostadsbidrag godtas inte.
- Personer med tidsbegränsat tillstånd måste normalt ha bott i Sverige i två år före ansökan, men ensamkommande barn och vissa flyktingar kan undantas.
- Förlängningsansökningar som lämnas in senast 1 oktober 2027 kan bedömas enligt äldre belopp; från 2 oktober 2027 gäller de skärpta nivåerna fullt ut.
- Vid andrahandsboende krävs godkännande från hyresvärd eller förening; hyreskontrakt eller bostadsrättshandlingar ska visa bostadens storlek och kostnad för hela hushållet.
Innehållsförteckning
- Vad lagen säger om försörjningskravet vid anknytning
- Hur försörjningskravet beräknas: förbehållsbelopp och godkända inkomster
- Bostadskravet: handlingar som visar tillräcklig standard och storlek
- Vistelsetid och undantag: tvåårsregeln och vem den berör
- Förändringar från 1 oktober 2026 och vad övergångsreglerna innebär
- Så styrker du försörjningskravet: checklista över dokument
- Vårt juridiska stöd vid försörjningskrav och anknytning
- Vad skärpningarna betyder i praktiken för dig som planerar familjeåterförening
- Boka rådgivning om ditt försörjningskrav
- Vanliga frågor
- Källor
Vad lagen säger om försörjningskravet vid anknytning
Försörjningskravet regleras i utlänningslagens femte kapitel, med bestämmelser som preciserar vad som krävs av den person i Sverige som en anhörig åberopar. Reglerna har skärpts genom Prop. 2025/26:301 och tillhörande riksdagsunderlag, som föreslår mer restriktiva villkor för anhöriginvandring.
Syftet med kravet är enligt förarbetena att underlätta integration och motverka att nyanlända hamnar i varaktigt beroende av offentliga bidrag. Tanken är att den som tar hit en anhörig ska ha en ekonomi och ett boende som bär båda personerna utan att försörjningsbördan läggs på samhället. Det här är inget nytt syfte i sig, men skärpningen innebär att myndigheterna numera granskar ansökningarna hårdare och under en längre period av den anhöriges vistelse i Sverige.
Bevisbördan ligger på den sökande. Det är alltså den som ansöker om anknytning, tillsammans med personen i Sverige, som ska göra sannolikt att villkoren om försörjning och bostad är uppfyllda vid ansökningstillfället. Det räcker inte att framtida inkomster eller planer låter rimliga: Migrationsverket vill se dokumenterad, aktuell försörjningsförmåga.
Regeländringarna från 2026 markerar en tydlig övergång till en mer restriktiv prövning, där undantagen begränsas och fokus läggs på varaktig försörjningsförmåga snarare än en tillfällig ekonomisk situation. Det betyder i praktiken att den som planerar en anknytningsansökan bör se över sin ekonomi och sitt boende i god tid, inte bara i samband med att ansökan lämnas in.
Hur försörjningskravet beräknas: förbehållsbelopp och godkända inkomster
Beräkningen utgår från en dynamisk modell snarare än ett fast kronbelopp. Kravet är numera kopplat till förbehållsbeloppet vid utmätning, vilket innebär att nivån justeras i takt med att detta belopp förändras, i stället för att vara ett statiskt tal som riskerar att bli inaktuellt.
I praktiken innebär det att man räknar fram vad som ska finnas kvar av hushållets inkomst efter att boendekostnaden är betald. Det som återstår måste räcka till normalbeloppet för samtliga personer i hushållet, inklusive den anhörige som ska flytta till Sverige. Ju högre boendekostnad, desto mer inkomst krävs för att nå upp till den nivån.
Alla inkomster räknas inte på samma sätt. Enligt riksdagens material om skärpta villkor utesluts vissa ersättningar helt från beräkningen:
- Lön från en ordinarie, ej subventionerad anställning räknas fullt ut.
- Inkomst av näringsverksamhet kan godtas om den är stabil och väl dokumenterad.
- Subventionerade anställningar, exempelvis vissa former av anställningsstöd, räknas inte med.
- Ersättning från A-kassan utesluts enligt samma föreskrifter.
- Bostadsbidrag och liknande behovsprövade förmåner beaktas normalt inte som försörjningsunderlag.
Den konkreta nivån på förbehållsbeloppet justeras löpande, vilket gör att exakta kronbelopp i en artikel snabbt blir inaktuella. Den som vill veta exakt vad som krävs i sin egen situation behöver därför räkna på sin faktiska boendekostnad och inkomst, gärna tillsammans med en jurist som följer aktuella nivåer.
Ett enkelt sätt att tänka: ju lägre boendekostnad i förhållande till inkomsten, desto lättare blir det att nå upp till kravet, eftersom mer av lönen då räknas som fritt utrymme för försörjning.
Bostadskravet: handlingar som visar tillräcklig standard och storlek
Bostaden som anknytningspersonen bebor måste hålla en viss standard och vara tillräckligt stor för det antal personer som ska bo där. MIGRFS 2026:12 preciserar hur det här kravet ska styrkas och började gälla den 1 oktober 2026.
För att visa att bostaden uppfyller kraven brukar följande handlingar användas:
- Hyreskontrakt i eget namn, med uppgift om bostadens storlek i kvadratmeter och antal rum.
- Bostadsrättshandlingar eller ägarbevis vid eget boende.
- Intyg från hyresvärd eller bostadsförmedling som bekräftar hyresförhållandet.
- Godkännande från hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd vid andrahandsuthyrning.
Andrahandsboende kräver extra noggrannhet. Utan ett giltigt godkännande från hyresvärden eller föreningen riskerar Migrationsverket att inte godta bostaden som tillräcklig, oavsett hur stor eller välskött den är. En lägenhet på ett rum och kök anses normalt räcka för ett par utan barn, medan en familj med barn behöver fler rum för att nå upp till kravet på tillräcklig storlek.
Planerar du att flytta till en annan bostad inför den anhöriges ankomst behöver den förändringen vara både avtalad och realistisk, och styrkt med handlingar som visar att flytten faktiskt kommer att ske.
Vistelsetid och undantag: tvåårsregeln och vem den berör
En av de mer genomgripande förändringarna gäller hur länge anknytningspersonen själv måste ha bott i Sverige innan en anhörig kan beviljas uppehållstillstånd.
- Den som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd måste som huvudregel ha vistats i Sverige i minst två år när ansökan om anknytning lämnas in, enligt propositionen om skärpta villkor.
- Ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd omfattas av särskilda undantag från tvåårsregeln, eftersom deras situation skiljer sig från vuxna anknytningspersoner.
- Flyktingar vars relation var etablerad redan före inresan till Sverige kan i vissa fall undantas från kravet på två års vistelse.
- Barn som föds i Sverige till en förälder med uppehållstillstånd hanteras enligt separata regler som inte kräver samma vistelsetid.
- Undantag kan också medges vid särskilda skäl, till exempel allvarlig sjukdom hos en familjemedlem eller andra tungt vägande personliga omständigheter som gör att en strikt tillämpning av tvåårsregeln skulle vara orimlig.
Den som har permanent uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap omfattas i normalfallet inte av tvåårsregeln på samma sätt, eftersom regeln främst riktar sig mot personer med tidsbegränsat tillstånd. Reglerna är dock tekniska, och vilken kategori man tillhör avgör ofta om undantag över huvud taget är aktuellt.
Förändringar från 1 oktober 2026 och vad övergångsreglerna innebär
Den 1 oktober 2026 trädde flera skärpningar i kraft samtidigt, vilket gör att det är lätt att blanda ihop vad som gäller just nu med vad som gällde tidigare.
De viktigaste förändringarna som Migrationsverket meddelade inför ikraftträdandet är:
- Den dynamiska kopplingen till förbehållsbeloppet, som i praktiken höjer den nivå som krävs för försörjning.
- Krav på att anknytningspersonen ska ha vistats i Sverige i minst två år vid tidsbegränsat tillstånd.
- Att försörjningskravet numera kan prövas även vid ansökan om förlängning av ett redan beviljat tillstånd, inte bara vid första ansökan.
En övergångsbestämmelse ger ett tidsfönster för redan beviljade tillstånd: förlängningsansökningar som lämnas in senast den 1 oktober 2027 kan fortfarande prövas enligt de äldre, lägre beloppen. Från och med den 2 oktober 2027 gäller de nya, skärpta nivåerna fullt ut för samtliga förlängningsärenden.
Den som redan har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och planerar att ansöka om förlängning bör alltså se över tidpunkten för sin ansökan. Att lämna in i god tid före övergångsdatumet kan i vissa fall innebära att man bedöms enligt de tidigare, mer fördelaktiga reglerna, men det kräver att övrig dokumentation är komplett och korrekt redan vid inlämnandet.
Så styrker du försörjningskravet: checklista över dokument
Att samla rätt underlag i god tid är det som i praktiken avgör om en ansökan går snabbt eller fastnar i kompletteringar. Följande handlingar efterfrågas återkommande:
- Anställningsbevis eller anställningsavtal som visar tjänstens omfattning och varaktighet.
- Lönespecifikationer för de senaste månaderna, som styrker aktuell inkomstnivå.
- Kontoutdrag som visar att lönen faktiskt betalas ut och används för löpande försörjning.
- Senaste deklaration från Skatteverket, särskilt viktig för egenföretagare utan fasta lönespecifikationer.
- Hyreskontrakt eller bostadsrättshandlingar som styrker boendets storlek och kostnad.
- Intyg om förmögenhet eller sparande, om inkomsten i sig inte räcker för att täcka marginalen.
Komplicerade fall kräver ofta extra underlag. Delad försörjning mellan sambor, arbetsinkomster från utlandet eller en nystartad enskild firma är situationer där en standardmall för dokumentation sällan räcker till, och där en genomgång av hela den ekonomiska bilden gör skillnad.
Proffstips: Be arbetsgivaren utfärda ett separat anställningsintyg utöver lönespecifikationerna: det stärker bevisningen genom att bekräfta både anställningens varaktighet och att den inte är tidsbegränsad eller subventionerad.
Vårt juridiska stöd vid försörjningskrav och anknytning
Vi på Kliently hjälper dig genom hela anknytningsprocessen, från första rådgivning till färdig ansökan eller överklagande. Vi går igenom din ekonomi och ditt boende, granskar vilka dokument som behöver kompletteras och bygger en ansökan som är anpassad efter din specifika situation.
Juridisk rådgivning gör ofta störst skillnad i gränsfall: när övergångsreglerna kring det nya försörjningskravet är tillämpliga, när inkomstbilden är sammansatt av flera källor, eller när en andrahandsuthyrning behöver styrkas korrekt gentemot Migrationsverket. Vi erbjuder rådgivning på flera språk och återkommer med svar inom 24 timmar.
Vad skärpningarna betyder i praktiken för dig som planerar familjeåterförening
De nya reglerna innebär längre separationstider för många familjer, eftersom både tvåårsregeln och det skärpta beloppskravet gör vägen till ett beviljat tillstånd mer krävande. Den som planerar i god tid, dokumenterar inkomst och boende löpande och håller koll på övergångsfönstret fram till 2027 står betydligt bättre rustad än den som samlar underlag först när ansökan redan är inlämnad.
Vår rekommendation är att agera tidigt men realistiskt: en ansökan som är hastigt ihopsatt riskerar avslag, medan en välförberedd ansökan med rätt dokumentation ofta går snabbare genom systemet.
— Mikkel
Boka rådgivning om ditt försörjningskrav
Är du osäker på om din inkomst och ditt boende räcker för att uppfylla försörjningskravet? Vi hjälper dig att gå igenom din situation, granska vilka dokument som saknas och förbereda ansökan eller en förlängning så att den håller hela vägen genom prövningen. Vi erbjuder rådgivning och återkommer med svar inom 24 timmar, oavsett om ärendet gäller en ny ansökan, en förlängning eller ett överklagande.
Boka in ett samtal med oss via vår sida om anknytning för barn och föräldrar så går vi igenom nästa steg tillsammans.
This article is general information, not a substitute for advice from a qualified lawyer. Consult a qualified legal professional about your own circumstances before acting on anything here.
Vanliga frågor
Vad är försörjningskravet 2026?
Försörjningskravet 2026 innebär att den som bor i Sverige och vill ta hit en anhörig måste kunna försörja sig själv och den anhörige samt ha en bostad av tillräcklig storlek och standard. Nivån är kopplad till förbehållsbeloppet vid utmätning, vilket gör att den justeras löpande i stället för att vara ett fast belopp.
Vad är det nya försörjningskravet?
Det nya försörjningskravet skärper tidigare regler genom att koppla beloppet till förbehållsbeloppet, kräva minst två års vistelse i Sverige för anknytningspersoner med tidsbegränsat tillstånd, och genom att låta kravet prövas även vid förlängning av ett tillstånd. Reglerna gäller från den 1 oktober 2026.
Vilka är de nya reglerna för anknytning?
De nya reglerna innebär bland annat ett krav på minst två års vistelse i Sverige för vissa anknytningspersoner, ett försörjningskrav som numera kan prövas vid förlängning och striktare krav på vilka inkomster som godtas. Subventionerade anställningar och A-kasseersättning räknas inte som godkänd försörjning.
När gäller inte försörjningskravet?
Försörjningskravet gäller inte fullt ut för vissa grupper, till exempel ensamkommande barn, barn födda i Sverige eller flyktingar vars relation var etablerad redan före inresan. Undantag kan också medges vid särskilda personliga skäl, men bedömningen görs alltid individuellt.
Hur länge måste anknytningspersonen ha bott i Sverige?
Den som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd måste som huvudregel ha vistats i Sverige i minst två år innan en ansökan om anknytning lämnas in. Den som har permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap omfattas normalt inte av samma vistelsetidskrav.
Källor
- Försörjningskrav för den som bor i Sverige – Migrationsverket
- Prop. 2025/26:301 och relaterade riksdagsunderlag