Apostille och legalisering: så fungerar det i Sverige

En apostille och en legalisering bekräftar samma sak: att namnteckningen och stämpeln på en handling är äkta. I Sverige utfärdas en apostille av notarius publicus. Den används när mottagarlandet har anslutit sig till Haagkonventionen från 1961. En legalisering görs i stället av Utrikesdepartementet (UD), och därefter brukar mottagarlandets ambassad också behöva bestyrka handlingen. Själva stämpeln går oftast fort att få. Det svåra är att veta vilka handlingar ditt ärende faktiskt kräver, i vilken ordning de ska bestyrkas och översättas och vem som avgör om de räcker. Gäller det din asylansökan, en familjeåterförening, ett arbetstillstånd eller ett överklagande kan ett misstag i dokumentkedjan kosta veckor. Därför går vi igenom hela processen här, och vi visar var en migrationsjurist som talar ditt språk gör skillnad.
Kort sagt
- Apostille utfärdas i Sverige bara av notarius publicus och gäller i länder som anslutit sig till Haagkonventionen om apostille.
- Legalisering görs av UD när mottagarlandet inte godtar apostille. Avgiften är 255 kronor per namnteckning, och efter UD brukar ambassaden också behöva bestyrka handlingen.
- Inom EU är vissa officiella handlingar, till exempel födelse-, vigsel- och medborgarskapshandlingar, undantagna från både apostille och legalisering sedan 2019.
- Det är den mottagande myndigheten som avgör vilka handlingar som behöver bestyrkas. Varken UD eller notarius publicus kan svara på det åt dig.
- I ett migrationsärende är ordningen avgörande: original, bestyrkande, översättning och inlämning. Ett fel i ett led kan försena hela ansökan.
Innehållsförteckning
- Vad är skillnaden mellan apostille och legalisering?
- När behövs det i ett migrationsärende?
- EU-undantaget: när det inte behövs någon stämpel alls
- Så får du en apostille i Sverige
- Så legaliserar du en handling via UD
- Översättning: i vilken ordning ska du göra det?
- Vilka länder godtar apostille?
- Vanliga misstag som fördröjer ärendet
- Vårt perspektiv
- Få hjälp med handlingarna i ditt migrationsärende
- Vanliga frågor
- Källor
Vad är skillnaden mellan apostille och legalisering?
Båda är intyg om en handlings ursprung, inte om dess innehåll. Enligt UD:s sida om legaliseringar intygar en legalisering att namnteckningen och sigillet eller stämpeln är äkta och i vilken egenskap undertecknaren har skrivit på. UD intygar alltså ingenting om att uppgifterna i handlingen stämmer.
Apostille är en förenklad form av bestyrkande som infördes genom Haagkonventionen den 5 oktober 1961. Om både det land som utfärdar handlingen och det land där den ska användas har anslutit sig till konventionen räcker apostillen. Någon ytterligare legalisering behövs då inte. Sedan den 1 januari 2005 är det bara notarius publicus som får utfärda apostille i Sverige. UD gör det inte.
Legalisering är den längre vägen. Den används när mottagarlandet inte är anslutet till konventionen. Då bestyrker först UD handlingen, och sedan bestyrker vanligen mottagarlandets ambassad i Stockholm UD:s stämpel.
Notarius publicus är en jurist som Länsstyrelsen har förordnat att bestyrka namnteckningar, kopior och översättningar och att utfärda apostille. Det finns notarius publicus i de flesta svenska städer.
| Apostille | Legalisering via UD | |
|---|---|---|
| Vem utfärdar i Sverige | Notarius publicus | Utrikesdepartementet |
| När den används | Mottagarlandet är anslutet till Haagkonventionen | Mottagarlandet är inte anslutet |
| Nästa steg | Inget, handlingen är klar | Ofta bestyrkande hos mottagarlandets ambassad |
| Avgift | Varierar mellan notarius publicus-kontor | 255 kr per namnteckning |
| Tid | Ofta samma dag | Cirka 1–2 veckor vid inlämning per post |
När behövs det i ett migrationsärende?
Apostille och legalisering gäller handlingar som ska användas i ett annat land än där de utfärdades. I migrationsärenden möter du frågan oftast i följande situationer.
Familjeåterförening och anknytning
När en familjemedlem ska återförenas med dig i Sverige behöver ni ofta styrka relationen: att ni är gifta, att barnet är ert eller att ni har levt tillsammans. Handlingarna kommer då vanligtvis från ett annat land. Om de ska bestyrkas görs det i det landet, och kraven skiljer sig mellan länder. Ibland går det också åt andra hållet: du behöver skicka en svensk handling, till exempel ett personbevis, till en myndighet i hemlandet. Läs mer om reglerna i vår guide om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Har ni gift er utomlands kan även frågan om erkännande av utländsk vigsel bli aktuell.

Identitet och asyl
I ett asylärende är det inte stämpeln utan identiteten som står i centrum. Hur du kan styrka den med pass, id-kort och andra intyg går vi igenom på sidan om att styrka din identitet. Den som söker skydd ska aldrig själv kontakta hemlandets myndigheter eller ambassad för att få handlingar bestyrkta utan att först tala med sitt ombud. Det kan påverka bedömningen av skyddsbehovet.
Arbetsgivare och arbetstillstånd
Som arbetsgivare kan du behöva bestyrka svenska handlingar som ska användas utomlands, till exempel ett registreringsbevis från Bolagsverket eller en fullmakt. Enligt Notarius Publicus i Stockholm hör handlingar från Bolagsverket till de vanligaste som får apostille. Om den anställdas examensbevis eller andra intyg kommer från utlandet bestyrks de i utfärdandelandet. För ett företag med flera rekryteringar lönar det sig att arbeta med strukturerad dokumenthantering steg för steg, så att original, bestyrkta kopior och översättningar inte blandas ihop mellan olika ärenden. Kraven på själva anställningen beskriver vi i anställningserbjudande och arbetstillstånd.

Medborgarskap och överklagande
När du har blivit svensk medborgare kan ett annat land vilja se ett apostillerat personbevis, till exempel för att registrera ett namnbyte eller en förändring av medborgarskap. Vid ett överklagande handlar frågan oftare om vilket bevisvärde en handling har än om den har en stämpel. Det är just den bedömningen som en migrationsjurist hjälper dig med.
EU-undantaget: när det inte behövs någon stämpel alls
Sedan den 16 februari 2019 är vissa officiella handlingar och bestyrkta kopior av dem undantagna från legalisering och apostille mellan EU-länderna. Det följer av en EU-förordning om medborgarnas fria rörlighet, som regeringen beskriver här. Undantaget gäller bland annat handlingar som fastställer:
- födelse
- äktenskap och skilsmässa
- föräldraskap
- medborgarskap
- avsaknad av noteringar i kriminalregister.
Du kan också begära ett flerspråkigt standardformulär för vissa handlingar för att slippa översättning. Formuläret kan bara användas i en annan medlemsstat och ska lämnas in tillsammans med den officiella handling som det hör till. En auktoriserad översättning som gjorts i ett EU-land ska alltid godtas.
Undantaget gäller bara mellan EU-länder. Kommer din vigselhandling från ett land utanför EU gäller det landets regler och Haagkonventionen.
Så får du en apostille i Sverige
- Kontrollera med mottagaren. Fråga den myndighet som ska ta emot handlingen om den kräver apostille. Det är bara den som kan avgöra det. Det betonar både UD och Sveriges utlandsmyndigheter.
- Skaffa rätt original. Handlingen ska ha stämpel i original från den myndighet som utfärdat den, en namnteckning, ett namnförtydligande och undertecknarens befattning. Saknas något av dessa kan handlingen inte få apostille direkt.
- Se om handlingen kan få apostille direkt. Exempel på sådana handlingar är handlingar från statliga myndigheter, registerutdrag, domstolshandlingar, betyg från universitet, högskolor och kommunala skolor, auktoriserade översättningar och utdrag från födelse- och vigselbok. Privata handlingar, till exempel en fullmakt du själv skrivit, behöver först bestyrkas av notarius publicus.
- Besök notarius publicus. Ta med handlingen och giltig legitimation. Ofta får du med dig handlingen direkt, men ibland kan handläggningen ta upp till 24 timmar. Ska en kopia bestyrkas måste originalet visas upp.
- Betala avgiften. Priset bestäms av varje kontor. Hos Notarius Publicus i Stockholm kostar en apostille 350 kronor.
- Översätt efteråt om det behövs. Apostillen bör sitta på den svenska originalhandlingen innan den översätts, enligt Sveriges ambassad i Polen.
Så legaliserar du en handling via UD
När mottagarlandet inte godtar apostille är det UD som legaliserar svenska handlingar som en utländsk myndighet kräver. Sedan den 1 juli 2025 gäller nya regler för UD:s legaliseringar.
- Kontrollera om handlingen kan legaliseras direkt. UD kan bland annat legalisera allmänna handlingar från statliga myndigheter, betyg från statliga universitet och högskolor, handlingar från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, registerutdrag och polisiära handlingar, vigselbevis från borgerliga vigselförrättare samt översättningar gjorda av translatorer som auktoriserats av Kammarkollegiet. Andra handlingar måste först bestyrkas av notarius publicus.
- Uppfyll språkkravet. Handlingen ska vara skriven på eller översatt till svenska eller engelska. Är översättningen inte gjord av en auktoriserad translator ska den åtföljas av en försäkran som avges inför notarius publicus.
- Kontrollera underskrift och stämpel. Originalunderskrift, stämpel och namnförtydligande ska finnas på handlingen.
- Lämna in eller skicka. Du kan lämna in handlingen personligen eller skicka den per post till UD. Avgiften är 255 kronor per namnteckning inklusive sigill eller stämpel, och handläggningstiden per post är i genomsnitt cirka 1–2 veckor. Kontrollera alltid aktuell avgift och handläggningstid på UD:s sida innan du skickar.
- Gå vidare till ambassaden. Därefter ska handlingen vanligtvis bestyrkas av mottagarlandets ambassad i Stockholm. Ambassaden har egna avgifter och handläggningstider.
Räkna alltså med flera led och flera veckor om handlingen behöver legaliseras. Har du en tidsfrist i ditt ärende behöver du planera bakåt från den.
Översättning: i vilken ordning ska du göra det?
Ordningen är en vanlig källa till dubbelt arbete. Huvudregeln är:
- Originalhandlingen bestyrks först (apostille eller legalisering).
- Därefter översätts handlingen, helst av en auktoriserad translator.
- Om mottagaren kräver det bestyrks även översättningen.
En översättning som inte är auktoriserad kräver en försäkran inför notarius publicus om den ska legaliseras av UD. Inom EU måste en auktoriserad översättning från ett annat medlemsland godtas, och för vissa handlingar kan standardformuläret ersätta översättningen helt.
Vilka länder godtar apostille?
UD hänvisar till Haagkonferensens webbplats för den aktuella förteckningen över anslutna länder. Listan ändras när nya stater ansluter sig, så kontrollera den varje gång. Att ett land är anslutet betyder att en svensk handling med apostille kan användas där utan att UD eller ambassaden behöver legalisera den. Det gäller till exempel Israel. Det är fortfarande du som ansvarar för att ta reda på vilka handlingar mottagaren kräver översatta och apostillerade.
Vanliga misstag som fördröjer ärendet
- Fel väg. Du legaliserar via UD trots att mottagarlandet godtar apostille, eller tvärtom.
- Kopia i stället för original. Handlingen saknar originalstämpel eller originalunderskrift och kan därför inte bestyrkas.
- Översättning före bestyrkande. Översättningen måste göras om när originalet väl har fått sin apostille.
- Ingen kontroll med mottagaren. Du bestyrker handlingar som inte behövs och missar dem som behövs.
- Tidsfristen glöms bort. Legalisering i flera led kan ta längre tid än fristen för att komplettera en ansökan eller överklaga ett beslut.
Vårt perspektiv
Vi möter ofta personer som har lagt både tid och pengar på stämplar men ändå saknar det som deras ärende faktiskt hänger på. En apostille bevisar att en namnteckning är äkta. Den visar inte att du och din make eller maka uppfyller kraven för anknytning, att din arbetsgivare har ett godtagbart erbjudande eller att ett avslagsbeslut var fel.
Därför börjar vi alltid i ärendet och inte i stämpeln. Vilka handlingar behöver du, vad ska de visa och i vilken form ska de lämnas in? När det är klart blir apostille och legalisering ett praktiskt steg bland andra, och du slipper göra om saker.
För många av våra klienter är språket det största hindret. Myndighetstext på svenska om originalstämplar, försäkringar och auktoriserade översättningar är svår att följa även för den som bott länge i Sverige. Våra jurister talar flera språk, så att du förstår varje steg och vet varför det tas.
Mikkel
Få hjälp med handlingarna i ditt migrationsärende
Kliently hjälper privatpersoner, familjer och företag med asyl, uppehållstillstånd, familjeåterförening, arbetstillstånd, medborgarskap och överklaganden till migrationsdomstolen. Du får rådgivning anpassad efter ditt ärende, jurister som talar flera språk och svar inom 24 timmar. Vi erbjuder både digitala och personliga möten i hela landet, och i vissa migrationsärenden kan du få ett offentligt biträde som staten betalar.

Vill du ha hjälp att planera vilka handlingar din familj behöver? Läs mer om anhöriginvandring och familjeanknytning. Är du arbetsgivare finns vår sida om arbetstillstånd i Sverige, och står du inför ett medborgarskapsärende hittar du juridisk hjälp med medborgarskap. Du kan också kontakta Kliently direkt.
Vanliga frågor
Hur får jag en apostille i Sverige?
Du vänder dig till en notarius publicus, eftersom de är de enda som får utfärda apostille i Sverige. Ta med originalhandlingen och giltig legitimation. Handlingen måste ha originalstämpel, underskrift, namnförtydligande och undertecknarens befattning. Ofta får du handlingen tillbaka samma dag.
Hur legaliserar jag en handling hos UD?
Du lämnar in handlingen personligen eller skickar den per post till UD. Den ska vara på svenska eller engelska, och avgiften är 255 kronor per namnteckning. Räkna med cirka 1–2 veckor vid inlämning per post. Därefter brukar mottagarlandets ambassad också behöva bestyrka handlingen.
Vad betyder legalisering?
Legalisering betyder att en myndighet intygar att namnteckningen och stämpeln på en handling är äkta och i vilken egenskap undertecknaren skrev under. Den säger ingenting om att innehållet i handlingen är korrekt. I Sverige gör UD legaliseringar och notarius publicus utfärdar apostille.
Vilka länder kräver apostille?
Apostille används i de länder som har anslutit sig till Haagkonventionen från 1961. Förteckningen finns på Haagkonferensens webbplats. Inom EU är vissa handlingar om till exempel födelse, äktenskap och medborgarskap helt undantagna. Fråga alltid den mottagande myndigheten vad den kräver.
Behöver jag en jurist för att få en apostille?
För själva stämpeln vänder du dig till notarius publicus. Om handlingen ska användas i en ansökan om asyl, familjeåterförening, arbetstillstånd eller medborgarskap, eller i ett överklagande, hjälper en migrationsjurist dig att avgöra vilka handlingar ärendet behöver och i vilken form. Då slipper du bestyrka fel saker eller missa en frist.
Källor
Regeringen.se: Legaliseringar (Utrikesdepartementet) Government.se: Ministry for Foreign Affairs legalisations Regeringen.se: Undantag för legalisering och apostille inom EU Notarius Publicus i Stockholm: Apostille Notarius Publicus i Stockholm: Vanliga frågor Sweden Abroad: Legaliseringar (Polen) Sweden Abroad: Apostille och intyg (Israel)
Rekommendationer
Kontakta oss
Berätta kort om ditt ärende så hör en jurist av sig. Du kan också ringa eller mejla oss.
- 08-410 05 220
- info@kliently.se
- Brunnsgränd 7, 111 30 Stockholm
STEG 1 AV 2 – DINA UPPGIFTER
Berätta om ditt ärende
Skriv kort om dig själv så att vi kan kontakta dig och tilldela rätt migrationsjurist.
Genom att skicka godkänner du Kliently's integritetspolicy. Vi behandlar dina uppgifter konfidentiellt.