Utvisning på grund av brott: reglerna som gäller i Sverige 2026
Utvisning kan ske när en utlänning döms till en påföljd som är strängare än böter. Efter de skärpta reglerna som trädde i kraft 1 september 2026 ligger riktvärdet ofta vid fängelse från omkring sex månader. Domstolen väger alltid anknytning till Sverige mot brottets allvar, och åklagaren har numera en skyldighet att yrka på utvisning i fler fall än tidigare.
Kort sagt:
- Den som kom till Sverige före 15 års ålder eller är född här har särskilt starkt skydd, liksom personer med flyktingstatus eller annat skyddsbehov.
- Medborgare från EES kan utvisas först när personen bedöms utgöra en allvarlig fara för allmän ordning eller säkerhet, inte enbart på grund av brott.
- Samla tidigt hyresavtal, anställningsintyg och handlingar om barnens skolgång; fast arbete, barn i Sverige och lång vistelsetid kan väga tungt.
- Återreseförbudet kan vara fem år vid lindrigare brott, tio år vid grövre brottslighet och utan tidsgräns i de allvarligaste fallen.
- Ett överklagande kan skjuta upp verkställigheten, medan förföljelserisk eller att hemlandet vägrar ta emot personen tillfälligt kan hindra utvisningen.
Innehållsförteckning
- Vad lagen säger om utvisning efter dom
- Vem kan utvisas: krav, undantag och exempel
- Återreseförbud och verkställighet efter beslutet
- Från åtal till verkställighet: hur processen går till
- Anknytningens betydelse: familj, uppväxt och vistelsetid
- Migrationsjuristens perspektiv på de nya reglerna
- Så kan Kliently hjälpa vid utvisning och verkställighetshinder
- Vanliga frågor
- Källor
Vad lagen säger om utvisning efter dom
Det centrala lagrummet finns i 8 a kap. utlänningslagen, där det regleras när utvisning får beslutas och hur domstolen ska göra sin intresseavvägning. Lagen kräver att domstolen vägar brottets allvar mot den dömdes anknytning till Sverige, familjeförhållanden och hur länge personen har vistats i landet.
Proposition 2025/26:235 förändrar flera delar av det här systemet från och med 1 september 2026:
- Tröskeln för utvisningsgrundande brott sänks, så att fler fällande domar kan leda till utvisning.
- Återreseförbuden blir längre i flera fall, vilket gör konsekvenserna mer kännbara för den dömde.
- Åklagaren får ett tydligare ansvar att yrka på utvisning när förutsättningarna är uppfyllda, istället för att bara göra det undantagsvis.
Riksdagens betänkande SfU33 bekräftar att riksdagen antog förslaget i sin helhet. Jämfört med det äldre regelverket innebär det här att fler personer riskerar utvisning för brott som tidigare sällan ledde dit, samtidigt som domstolens individuella prövning formellt kvarstår.
Vem kan utvisas: krav, undantag och exempel
Huvudregeln är att en påföljd som är strängare än böter kan vara utvisningsgrundande, men i praktiken används fängelse från cirka sex månader som ett riktvärde i många bedömningar. Det är dock inte en mekanisk gräns: domstolen gör alltid en samlad bedömning av brottets art, straffvärde och den dömdes personliga förhållanden.
Vissa grupper har ett starkare skydd mot utvisning:
- Personer med flyktingstatus eller andra skyddsbehövande omfattas av särskilda skyddsregler som gör utvisning svårare att besluta.
- Varaktigt bosatta i Sverige har ett förstärkt skydd som väger tungt i bedömningen.
- EES-medborgare omfattas av EU-rättsliga krav på allvarlig fara för allmän ordning eller säkerhet, inte bara ett allmänt brottsresonemang.
- Personer som kom till Sverige före 15 års ålder eller som är födda här har ett särskilt starkt skydd, vilket Sveriges Domstolar tydligt visar i sin genomgång av praxis.
Brott som ofta når upp till tröskeln för utvisning handlar typiskt om grövre våldsbrott, narkotikabrott av allvarligare slag och upprepad brottslighet. Domstolen kan göra undantag när utvisningen skulle strida mot Europakonventionen eller andra mänskliga rättigheter, särskilt när den dömde har stark familjeanknytning i Sverige.
Proffstips: Spara alltid dokumentation som styrker din anknytning, till exempel hyreskontrakt, anställningsbevis och intyg om barns skolgång, innan en rättsprocess inleds.
Återreseförbud och verkställighet efter beslutet
Ett beslut om utvisning följs normalt av ett återreseförbud, och längden varierar beroende på brottets straffvärde:
- Vid lindrigare brott sätts återreseförbudet oftast till fem år.
- Vid grövre brottslighet kan förbudet sträcka sig till tio år.
- I de allvarligaste fallen kan återreseförbudet bli obegränsat i tid, enligt utlänningslagens bestämmelser om verkställighet.
Ibland går det inte att verkställa en utvisning direkt, vilket kan hänga ihop med försenade biometriska gränskontroller i EU på grund av IT-problem. Det kallas verkställighetshinder och kan bero på risk för förföljelse i hemlandet eller på praktiska hinder, som att hemlandet vägrar ta emot personen. I sådana fall kan verkställigheten skjutas upp tills hindret är löst.
Det finns också en möjlighet att ansöka om tillfälligt tillstånd för att resa in trots ett gällande återreseförbud, till exempel vid allvarlig sjukdom hos en nära anhörig. Polismyndigheten ansvarar för den praktiska verkställigheten, medan frågor om verkställighetshinder prövas av Migrationsverket eller domstol beroende på var i processen ärendet befinner sig.
Från åtal till verkställighet: hur processen går till
Processen följer en tydlig ordning, och var du befinner dig i den avgör vilka åtgärder som är möjliga:
- Åklagaren bedömer redan vid åtalet om förutsättningarna för utvisning är uppfyllda och är enligt de nya reglerna skyldig att yrka på utvisning i fler situationer än tidigare.
- Domstolen prövar frågan i samband med brottmålet och väger brottets allvar mot anknytning, familjeförhållanden och internationella konventioner som Europakonventionen.
- Den dömde kan överklaga domen till högre instans, och frågan om utvisning kan prövas på nytt om omständigheterna förändras.
- Mellan dom och verkställighet finns ofta en möjlighet till inhibition, det vill säga att verkställigheten skjuts upp i väntan på att överklagandet avgörs.
Åklagarmyndigheten har förklarat att ändringarna innebär att åklagaren i större utsträckning bör överväga ett yrkande om utvisning, vilket i praktiken gör frågan närvarande i fler brottmål än tidigare. Lagrådet och flera remissinstanser varnade för att en obligatorisk yrkandeskyldighet riskerar att belasta domstolarna, men regeringen gick vidare med förslaget.
Anknytningens betydelse: familj, uppväxt och vistelsetid
Domstolen fäster stor vikt vid faktorer som visar att den dömde har byggt upp ett liv i Sverige. Barn som bor i landet, en fast anställning och etablerade sociala relationer väger tungt i bedömningen, och ju starkare anknytningen är, desto högre krav ställs på att brottet är allvarligt för att utvisning ska bli aktuell.
Sveriges Domstolar visar att Högsta domstolens praxis ställer särskilt höga krav när den dömde är född i Sverige eller kom hit som mycket ung. I sådana fall krävs mycket tungt vägande skäl för att frångå skyddet mot utvisning.
- Barn i Sverige, fast anställning och långvarigt boende räknas som starka anknytningsfaktorer.
- Högsta domstolen kräver mycket tungt vägande skäl för att utvisa personer som kommit till landet före 15 års ålder.
- En stark anknytning kan påverka inte bara om utvisning beslutas, utan även hur långt återreseförbudet blir.
- Dokumentation av familjerelationer, som vårdnadsintyg och skolbetyg för barnen, underlättar ofta domstolens prövning väsentligt.
Migrationsjuristens perspektiv på de nya reglerna
De skärpta reglerna flyttar balansen mellan allmän ordning och individuella rättigheter, men domstolens individuella prövning försvinner inte. Åklagarens nya skyldighet att yrka på utvisning gör att frågan dyker upp i fler mål, vilket i praktiken ökar trycket på den dömde att redan tidigt kunna visa upp bevisning för sin anknytning till Sverige.
Vår bedömning är att den som riskerar utvisning bör samla dokumentation om familjeband, arbete och vistelsetid så tidigt som möjligt i processen, inte vänta till rättegången. Juridisk rådgivning blir särskilt värdefull när anknytningen är stark men inte självklar på pappret, eftersom nyanserna i bedömningen ofta avgör utfallet.
— Mikkel
Så kan Kliently hjälpa vid utvisning och verkställighetshinder
Vi erbjuder juridisk hjälp genom hela processen: från överklagande av utvisningsbeslut och ansökan om ny prövning till dokumentation av anknytning och hantering av verkställighetshinder. Våra jurister talar flera språk, erbjuder digitala möten oavsett var i Sverige du befinner dig och svarar normalt inom 24 timmar. Om du eller en närstående riskerar utvisning, ta kontakt med oss på Kliently för en tidig genomgång av ditt läge, ju tidigare bevisningen samlas in, desto starkare blir den.
This article is general information, not a substitute for advice from a qualified lawyer. Consult a qualified legal professional about your own circumstances before acting on anything here.
Vanliga frågor
Vilka är de nya reglerna för utvisning i Sverige?
Från 1 september 2026 gäller skärpta regler som sänker tröskeln för utvisningsgrundande brott och förlänger återreseförbuden i flera fall. Åklagaren har också fått en tydligare skyldighet att yrka på utvisning när förutsättningarna är uppfyllda.
Vad kan man dömas till i Sverige vid brott som leder till utvisning?
Utvisning kan bli aktuell redan vid en påföljd som är strängare än böter, men riktvärdet i praktiken ligger ofta vid fängelse från omkring sex månader. Den exakta gränsen beror alltid på brottets art och den dömdes anknytning till Sverige.
Vad kallas den som har blivit utsatt för ett brott?
Den som har utsatts för ett brott kallas målsägande i juridisk terminologi. En målsägande kan i vissa fall ha rätt till ett målsägandebiträde, en juridisk företrädare som bevakar dennes intressen under rättsprocessen, en tjänst vi erbjuder genom stöd för brottsoffer.
Vad räknas som grovt brott i utvisningssammanhang?
Grovt brott avser typiskt allvarligare våldsbrott, grov narkotikabrottslighet och liknande brottslighet med högt straffvärde. Den exakta gränsen avgörs i varje enskilt fall utifrån domstolens bedömning av straffvärde och omständigheter.
Kan man överklaga ett beslut om utvisning?
Ja, ett beslut om utvisning kan överklagas till högre instans, och domen kan omprövas om nya omständigheter tillkommer. Under tiden som överklagandet prövas kan verkställigheten ofta skjutas upp genom inhibition.
Källor
- Proposition 2025/26:235 Skärpta regler om utvisning på grund av brott
- Betänkande 2025/26:SfU33 Skärpta regler om utvisning på grund av brott - Riksdagen
- Utlänningslag (2005:716) — SFS 2005:716
- Utvisning på grund av brott - Sveriges Domstolar