Rätt till tolk i migrationsärenden: så fungerar det 2026

Om du inte behärskar svenska har du rätt till tolk när du har kontakt med en svensk myndighet, till exempel Migrationsverket, och när ditt mål prövas i domstol. Myndigheten är skyldig att använda tolk när det behövs för att du ska kunna ta tillvara din rätt, och som enskild part betalar du ingenting för tolkningen. Här går vi igenom vad lagen säger, vem som bokar och betalar tolken, vilka krav som gäller för tolkar i migrationsärenden från 2026 och vad du kan göra om du är orolig för tolkens opartiskhet eller om något blev fel i tolkningen.

Kort sagt

• Enligt förvaltningslagen 13 § ska en myndighet använda tolk och översätta handlingar när det behövs för att du ska kunna ta tillvara din rätt.
• När Migrationsverket eller en domstol kallar dig till en utredning eller förhandling är det myndigheten som bokar och betalar tolken. Tolkningen är kostnadsfri för dig.
• Sedan den 1 januari 2026 gäller skärpta kompetenskrav: i migrationsärenden ska myndigheten så långt det är möjligt anlita en tolk som är auktoriserad av Kammarkollegiet.
• Tolken har tystnadsplikt och ska vara opartisk. Är du osäker på tolken ska du säga det innan intervjun eller förhandlingen börjar.
• Brister i tolkningen kan påverka hur dina asylskäl och din trovärdighet bedöms. Gå därför alltid igenom protokollet och påtala fel så snart som möjligt.

Innehållsförteckning

• Vad lagen säger om rätten till tolk
• Tolk hos Migrationsverket: vem bokar och vem betalar
• Tolk i migrationsdomstolen
• Nya krav på tolkar i migrationsärenden från 2026
• Tolkens tystnadsplikt och opartiskhet
• Därför är tolkningen så viktig i asylutredningen
• Så förbereder du dig inför en tolkad intervju
• Om tolkningen blev fel: vad du kan göra
• Tolk i vården och hos andra myndigheter
• Vår syn på tolkens roll i ditt ärende
• Behöver du stöd i ditt migrationsärende?
• Vanliga frågor
• Källor

Vad lagen säger om rätten till tolk

Grunden för din rätt till tolk finns i förvaltningslagen (2017:900). Enligt förvaltningslagens 13 § om tolkning och översättning ska en myndighet använda tolk och se till att handlingar översätts om det behövs för att den enskilde ska kunna ta tillvara sin rätt, när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska. Samma bestämmelse gäller också när någon har en funktionsnedsättning som påverkar förmågan att se, höra eller tala.

Tre saker är viktiga att förstå med den här regeln:

1. Det är myndighetens skyldighet. Du behöver inte bevisa att du har rätt till tolk. Myndigheten ska själv bedöma om tolk behövs och se till att det finns en.
2. Kriteriet är att du ska kunna ta tillvara din rätt. Det handlar inte om att du kan säga några ord på svenska, utan om att du verkligen förstår vad som sägs och kan förklara din situation fullt ut.
3. Regeln gäller även skriftliga handlingar. När det behövs ska myndigheten också se till att viktiga handlingar översätts, till exempel ett beslut som påverkar dig.

I domstol gäller motsvarande princip. Sveriges Domstolar skriver att du har rätt att få hjälp av tolk om du inte kan svenska, att det inte kostar dig något och att du ska meddela domstolen så tidigt som möjligt att du behöver tolk.

Tolk hos Migrationsverket: vem bokar och vem betalar

I ett migrationsärende är tolken ofta den person som gör det möjligt för dig att över huvud taget berätta varför du behöver skydd eller varför du ska få uppehållstillstånd. Vem som ansvarar för att boka tolken beror på hur kontakten uppstår.

När myndigheten kallar dig

Om Migrationsverket kallar dig till ett möte, en muntlig utredning eller en asylutredning är det myndigheten som ansvarar för att boka och bekosta tolken. Du ska inte själv ordna eller betala tolk i en sådan situation. Uppge tidigt vilket språk du vill tala, och om du har en särskild dialekt, så att rätt tolk kan bokas.

När du har ansökt om asyl har du också både rättigheter och skyldigheter medan du väntar på beslut. Migrationsverkets sida om väntetiden efter en asylansökan samlar vad som gäller under den perioden.

När du själv tar kontakt

Om du besöker en myndighet på eget initiativ, utan att ha blivit kallad, kan ansvaret se annorlunda ut. Myndigheten för delaktighet beskriver, utifrån tolktjänst för döva, personer med hörselnedsättning och dövblinda, att det spelar roll om mötet sker på myndighetens kallelse eller på ditt eget initiativ när det gäller vem som bokar tolken. Fråga därför alltid myndigheten i förväg hur du ska göra, särskilt om du planerar ett spontant besök på ett servicekontor.

Tolk i migrationsdomstolen

Om du har fått avslag och överklagar kan ditt mål prövas av en migrationsdomstol. Sveriges Domstolar förklarar att förhandlingar vid domstolen hålls på svenska, att du har rätt till tolk om du inte förstår och talar svenska, och att det inte kostar något. Men du behöver själv meddela domstolen att du behöver tolk.

Så här gör du i praktiken:

1. Meddela behovet direkt. Skriv i överklagandet, eller så snart du får kallelsen, att du behöver tolk.
2. Ange språk och dialekt. Var konkret. “Arabiska” räcker ofta inte, ange om du talar exempelvis levantinsk eller irakisk arabiska. Samma sak gäller för kurdiska, persiska och dari och andra språk med tydliga varianter.
3. Låt ditt biträde följa upp. Har du ett offentligt biträde kan biträdet kontrollera att tolk är bokad och att språket stämmer.

Tiden för att överklaga är kort. Läs mer om fristerna i vår guide om avslag från Migrationsverket och hur du överklagar i tid.

Nya krav på tolkar i migrationsärenden från 2026

Tolkens kompetens har stor betydelse för rättssäkerheten. Därför har kraven skärpts. Regeringen lade fram propositionen om skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar (prop. 2024/25:195), och riksdagen sa ja till förslaget i justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU6. Ändringarna gäller från den 1 januari 2026.

Kärnan i reformen är att myndigheten i migrationsärenden, i den utsträckning det är möjligt, ska anlita en tolk som är auktoriserad av Kammarkollegiet. Auktorisationen innebär att tolken har klarat Kammarkollegiets kunskapsprov, som omfattar språklig, juridisk och etisk prövning. Det är den högsta kvalitetsstämpel en tolk kan ha i Sverige.

I praktiken finns det inte alltid en auktoriserad tolk i alla språk. Migrationsverket har därför arbetat med en prioriteringsordning, som beskrivs i Delmis kunskapsöversikt om tolkfunktionen i asylprocessen:

För dig som sökande betyder det att tolken du möter kan ha olika kompetensnivå beroende på språk och tillgänglighet. Du har rätt att fråga vilken typ av tolk som har bokats. Om ditt språk är ovanligt och tolken inte är auktoriserad blir det ännu viktigare att du är uppmärksam på om du och tolken verkligen förstår varandra.

Tolkens tystnadsplikt och opartiskhet

Många som söker asyl är oroliga för tolken. Kanske kommer tolken från samma land, samma region eller en grupp som du har anledning att vara rädd för. Kanske är du rädd att det du berättar ska spridas vidare till människor du känner. Den oron är begriplig, och den är viktig att ta på allvar, eftersom rädsla kan göra att du håller inne med detaljer som är avgörande för ditt ärende.

Det här gäller enligt domstolarnas information om tolkens roll:

• Tystnadsplikt. Tolken har tystnadsplikt och får inte föra vidare det som sägs under intervjun eller förhandlingen.
• Opartiskhet. Tolken ska vara opartisk och får inte ta ställning i ärendet.
• Inga kopplingar. Tolken får inte vara släkt med någon av parterna eller ha ett eget intresse i ärendet.

Om du känner dig osäker på tolken ska du säga det till handläggaren eller domstolen innan intervjun eller förhandlingen börjar. Du behöver inte förklara allt i detalj framför tolken. Du kan också be ditt offentliga biträde att framföra oron. Det kan till exempel handla om att ni känner varandra, att tolken talar en annan dialekt än din eller att du hellre vill berätta om känsliga händelser, som sexuellt våld, med en tolk av ett visst kön. Du kan alltid framföra sådana önskemål, och myndigheten avgör sedan vad som är möjligt.

Därför är tolkningen så viktig i asylutredningen

Asylutredningen är ofta den mest avgörande delen av asylprocessen. Det är där du ska förmedla dina asylskäl på ett fullständigt och sammanhängande sätt. Forskare som Delmi har sammanställt pekar på att den största utmaningen är den förenklade synen på tolkning som en ren ord-för-ord-översättning. I själva verket är en tolkad intervju ett trevägssamtal där tolken måste hantera nyanser, kulturella skillnader och ofta en stressig situation.

Små fel kan få stora följder. Ett felaktigt årtal, ett ortnamn som uppfattas fel eller en känsloladdad formulering som översätts för neutralt kan få din berättelse att se motsägelsefull ut. Migrationsverket bedömer bland annat om din berättelse är trovärdig, och då kan sådana brister påverka bedömningen. Därför ska du aldrig nöja dig med att hoppas att det gick bra.

Så förbereder du dig inför en tolkad intervju

1. Kontrollera språket i kallelsen. Stämmer språket och dialekten? Kontakta Migrationsverket direkt om något är fel, så att rätt tolk hinner bokas.
2. Tala i korta stycken. Berätta i lagom långa avsnitt och pausa, så att tolken hinner återge allt. Långa monologer ökar risken att detaljer försvinner.
3. Säg till om du inte förstår. Om du inte förstår tolken, eller om tolken använder ord du inte känner igen, ska du säga det direkt. Det är inte ett tecken på svaghet, det skyddar din rättssäkerhet.
4. Var noggrann med datum, namn och platser. Upprepa gärna viktiga uppgifter och be handläggaren bekräfta att de har antecknats rätt.
5. Be om paus vid behov. En asylutredning kan vara känslomässigt tung. Du kan be om en paus om du behöver samla dig.
6. Gå igenom protokollet. Läs, eller få uppläst, det som har antecknats. Gå igenom det tillsammans med ditt offentliga biträde och lämna rättelser skriftligt så snart som möjligt.

Om tolkningen blev fel: vad du kan göra

Upptäcker du i efterhand att något har tolkats fel ska du agera snabbt. Ju tidigare en felaktighet påtalas, desto lättare är det att visa att det rör sig om ett tolkfel och inte om en motsägelse i din berättelse.

1. Notera vad som blev fel. Skriv ned exakt vilken uppgift som återgavs felaktigt och vad du faktiskt sa.
2. Kontakta ditt offentliga biträde. Biträdet kan skriva ett yttrande till Migrationsverket med rättelser och förklaringar.
3. Komplettera din ansökan. Om du behöver rätta eller utveckla dina asylskäl kan du läsa mer om hur du kompletterar din asylansökan.
4. Ta upp det i ett överklagande. Om du redan har fått avslag och tolkningsbrister har påverkat beslutet ska det framgå av överklagandet till migrationsdomstolen.

Vänta inte till dess att ett beslut har kommit. Ett tolkfel som påtalas först i ett överklagande kan av myndigheten eller domstolen uppfattas som en efterhandskonstruktion, även om det är helt sant. Är du osäker på om ett fel är tillräckligt allvarligt för att påtala, fråga ditt biträde eller en migrationsjurist innan fristen för yttrande går ut.

Tolk i vården och hos andra myndigheter

Rätten till tolk gäller inte bara i migrationsärenden. Förvaltningslagens 13 § gäller alla myndigheter, till exempel Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Om du har kontakt med socialtjänsten i ett LVU-ärende, där frågan gäller ditt barns vård, är det särskilt viktigt att du förstår allt som sägs och skrivs. Informationsverige beskriver rätten till information vid kontakt med myndigheter som en grund för hur myndigheterna ska bemöta dig.

Även inom hälso- och sjukvården kan du få tolk om du inte talar svenska eller har svårt att förstå information på svenska. Fråga din vårdcentral eller mottagning hur bokningen går till, eftersom rutinerna kan skilja sig mellan regioner. Skillnaden mellan ett besök du själv bokar och ett möte som vården eller en myndighet kallar dig till spelar ofta roll för vem som ordnar tolken. Vården har också ett eget ansvar för att personalen kommunicerar tydligt, och det finns utbildningar i vårdsvenska för företag som riktar sig till vårdpersonal med ett annat modersmål.

Rätten till offentligt finansierad tolk har varit föremål för politisk diskussion, och förslag om att begränsa den i vissa situationer har lyfts. Kontrollera därför vad som gäller när du läser detta, särskilt om du har bott i Sverige länge och har kontakt med vården eller myndigheter utanför ett migrationsärende.

Vår syn på tolkens roll i ditt ärende

Vi möter varje vecka människor som berättar att de inte riktigt förstod vad som hände under sin asylutredning. Ibland talade tolken en annan dialekt. Ibland vågade personen inte säga att den var rädd för tolken. Och ibland upptäcktes felen först när avslaget kom, med formuleringar som personen aldrig hade använt.

Vår erfarenhet är att tolkfrågan behöver hanteras aktivt från början, inte i efterhand. Därför arbetar våra jurister på flera språk. Det betyder inte att vi ersätter den tolk som myndigheten är skyldig att anlita, men det betyder att du kan förbereda dig, läsa igenom protokollet och förstå beslutet tillsammans med någon som talar ditt språk. När vi går igenom ett protokoll med dig på ditt eget språk ser vi ofta direkt var en uppgift har blivit fel och kan agera innan det påverkar bedömningen.

De skärpta kraven på auktoriserade tolkar från 2026 är ett viktigt steg för rättssäkerheten. Men inga regler hjälper om du inte vet att du får säga ifrån. Du har rätt att förstå och att bli förstådd, och det är en rättighet vi tar på största allvar.

— Mikkel

Behöver du stöd i ditt migrationsärende?

Kliently ger juridisk hjälp inom asyl, uppehållstillstånd, familjeåterförening, arbetstillstånd och överklagande. Våra jurister talar flera språk, du får svar inom 24 timmar och du kan välja digitala eller personliga möten var du än bor i Sverige. I vissa migrationsärenden kan du få ett offentligt biträde som staten betalar. Läs mer om vår hjälp med asyl och skyddsbehov eller se hur du bokar en jurist hos oss.

Vanliga frågor

Har jag rätt till tolk hos Migrationsverket?

Ja. Om du inte behärskar svenska ska Migrationsverket använda tolk när det behövs för att du ska kunna ta tillvara din rätt. När du kallas till en utredning bokar och betalar Migrationsverket tolken. Det kostar ingenting för dig.

Vem betalar tolken i en migrationsdomstol?

Det gör domstolen. Tolkningen är kostnadsfri för dig, men du behöver meddela domstolen så tidigt som möjligt att du behöver tolk och på vilket språk.

Kan jag byta tolk om jag inte litar på den?

Du kan alltid påtala att du är osäker på tolken, helst innan intervjun eller förhandlingen börjar. Tolken får inte vara släkt med dig eller ha ett eget intresse i ärendet, och tolken ska vara opartisk. Myndigheten eller domstolen avgör sedan om en annan tolk ska bokas.

Får jag ta med en egen tolk eller en släkting som tolkar?

I en asylutredning eller domstolsförhandling är det myndigheten eller domstolen som anlitar tolken, eftersom tolken ska vara opartisk och inte ha koppling till dig. En släkting kan därför normalt inte tolka åt dig. Däremot kan du förbereda dig med en jurist som talar ditt språk.

Vad händer om tolken översatte fel under min asylutredning?

Skriv ned vad som blev fel och kontakta ditt offentliga biträde så snart som möjligt. Biträdet kan lämna rättelser till Migrationsverket. Har beslutet redan kommit ska tolkningsbristen tas upp i överklagandet.

Källor

• Förvaltningslagen 13 §, En modern och rättssäker förvaltning (Riksdagen)
• Rätt till tolk, Sveriges Domstolar
• Har jag rätt till tolk?, Sveriges Domstolar
• Vänta på beslut efter asylansökan, Migrationsverket
• Tolkning vid möten med myndigheter, MFD
• Prop. 2024/25:195, Regeringen
• Betänkande 2025/26:JuU6, Sveriges riksdag
• Tolkfunktionen i asylprocessen, Delmi
• Kontakt med myndigheter, Informationsverige

Rekommendationer

• Humanitära skäl för uppehållstillstånd: så bedöms de 2026
• Uppehållstillstånd anknytning: nya regler från 1 oktober 2026
• Utvisning på grund av brott: reglerna som gäller i Sverige 2026
• Särskilt ömmande omständigheter: när kan de ge uppehållstillstånd?