Kliently

Målsägandebiträde vid brott: dina rättigheter och vägen dit

Den målsägande förbereder sig tillsammans med sitt juridiska ombud

Har du utsatts för ett brott som kan ge fängelse, till exempel ett sexualbrott, misshandel eller våld från en partner eller anhörig, kan du ha rätt till ett målsägandebiträde. Det är en jurist som står på din sida under hela utredningen och rättegången, och för dig är det kostnadsfritt eftersom staten betalar. Du har dessutom rätt att själv föreslå vem du vill ha. För dig som inte har svenska som modersmål är det valet viktigare än många tror: ett biträde som du förstår och som förstår dig gör processen tryggare. Hos Kliently arbetar vi med brottsoffer och målsägandebiträde, och våra jurister talar flera språk.

Kliently
Juridiskt stöd på flera språk
Kliently erbjuder juridisk hjälp inom migrationsrätt, med jurister som talar flera språk och hjälper dig att förstå din situation.

Kort sagt

  • Ett målsägandebiträde tar tillvara dina intressen, förbereder dig inför förhör och rättegång och driver ditt krav på skadestånd.
  • Vid sexualbrott ska du få ett biträde om det inte är uppenbart att du saknar behov. Vid våld i nära relationer och andra allvarliga brott beror det på ditt behov.
  • Det är domstolen som beslutar. Du begär biträde genom att säga till polisen eller åklagaren, och du kan föreslå en egen jurist.
  • Biträdet kostar ingenting för dig. Du har också rätt till kostnadsfri tolk.
  • Du kan byta biträde om det finns särskilda skäl, men efter ett första byte krävs synnerliga skäl.

Innehållsförteckning

Vad är ett målsägandebiträde?

I en brottsutredning kallas den som har drabbats av brottet för målsägande. Det är du som brottsoffer. Den som misstänks för brottet har en offentlig försvarare som bevakar hans eller hennes intressen. Åklagaren företräder samhället och ska bevisa att brottet har begåtts. Ingen av dem har som uppgift att bara se till dig.

Det är just den rollen målsägandebiträdet fyller. Enligt 3 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde ska biträdet ta tillvara dina intressen i målet, ge dig stöd och hjälp och föra din talan om skadestånd om åklagaren inte gör det. Biträdet är alltså din egen jurist i brottmålet, utsedd av domstolen men arbetande för dig.

För den som har flytt till Sverige, väntar på beslut från Migrationsverket eller lever på ett tillstånd som hänger ihop med en relation kan ett brott väcka många frågor på en gång. Ett målsägandebiträde ger dig någon att fråga, i stället för att du ska försöka tolka polisens och domstolens brev på egen hand.

Vad är ett målsägandebiträde?

Vad gör ett målsägandebiträde?

Arbetet börjar ofta tidigt, redan under förundersökningen, alltså den utredning som polis och åklagare gör innan det blir en rättegång. Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning RäV 2022:10 beskriver uppgifterna. I praktiken innebär det att ditt biträde:

  1. Förklarar processen. Du får veta vad som händer, vilka regler som gäller och vad som förväntas av dig, i den takt du behöver.
  2. Är med vid förhör. Biträdet ser till att förhöret med dig går rätt till och kan föra fram dina önskemål, till exempel om hur och när du hörs.
  3. För fram dina önskemål om hur ärendet hanteras. Det kan gälla allt från praktiska frågor till din trygghet i rättssalen.
  4. Driver ditt skadeståndskrav. Biträdet räknar fram och lägger fram ditt krav på ersättning, till exempel för kränkning, sveda och värk eller förlorad inkomst. Läs mer om hur det går till i vår guide om skadestånd vid misshandel.
  5. Bevakar dina rättigheter i rättegången. Biträdet kan ställa frågor, lägga fram bevisning och, enligt vägledningen, i vissa lägen till och med ta över ett åtal som åklagaren har lagt ner eller överklaga domen.

Uppdraget slutar inte när tingsrätten har meddelat dom. Enligt lagen fortsätter biträdet att hjälpa dig med skadeståndet även om den delen skiljs av till ett separat mål, eller om domen bara överklagas när det gäller skadeståndet.

Vem har rätt till målsägandebiträde?

Rätten till målsägandebiträde beror på vilket brott det gäller och hur stort ditt behov är. Reglerna finns i 1 § lagen om målsägandebiträde.

Typ av brott Vad lagen säger
Sexualbrott (6 kap. brottsbalken), till exempel våldtäkt eller sexuellt ofredande Biträde ska utses, om det inte är uppenbart att du saknar behov
Brott mot liv och hälsa eller frihet och frid (3 och 4 kap.), till exempel misshandel, olaga hot eller fridskränkning, samt rån (8 kap. 5–6 §) Biträde utses om behov kan antas, särskilt med hänsyn till din relation till den misstänkte
Andra brott som kan ge fängelse Biträde utses om du har ett särskilt starkt behov, med hänsyn till dina personliga förhållanden

Sexualbrott

Här är huvudregeln tydligast. Sedan en lagändring den 1 juli 2018 ska en begäran om målsägandebiträde göras till domstolen omedelbart när en förundersökning om sexualbrott har inletts, enligt Åklagarmyndighetens tillsynsrapport 2020:02. Du ska alltså inte behöva vänta eller argumentera för ditt behov. Ett biträde ska vara på plats från början, innan de stora förhören.

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld

När den misstänkte är din partner, före detta partner, förälder eller någon annan nära, utgår lagen från att behovet ofta är stort. Relationen gör det svårare att berätta, och risken för påtryckningar är verklig. Sveriges Domstolar nämner allvarligare brott i nära relation som ett typiskt exempel, och att det är vanligare med biträde när målsäganden är under 18 år.

Andra brott

Åklagarmyndigheten räknar upp misshandel, olaga frihetsberövande och rån som exempel. Vid andra fängelsebrott prövar domstolen om just du har ett särskilt starkt behov. Det kan till exempel handla om din ålder, din hälsa, att du är ensam i Sverige eller att du har svårt att förstå processen.

Så får du ett målsägandebiträde, steg för steg

  1. Polisanmälan. När du anmäler ska polisen informera dig om din rätt till målsägandebiträde, stödperson, kontaktförbud, tolk och skadestånd. Det framgår av Brottsoffermyndighetens sammanställning av brottsoffers rättigheter.
  2. Säg att du vill ha ett biträde. Du meddelar åklagaren eller den polis som ansvarar för utredningen, enligt Brottsoffermyndigheten. Det räcker att säga det muntligt, men be gärna att det antecknas.
  3. Föreslå gärna en egen jurist. Har du redan kontakt med en jurist du litar på, nämn namnet. Mer om det i nästa avsnitt.
  4. Polis eller åklagare skickar en begäran till domstolen. Enligt RäV 2022:10 ska de göra det utan dröjsmål. De får inte vänta för att se hur utredningen utvecklas.
  5. Tingsrätten beslutar. Enligt 7 § lagen är det domstolen som fattar beslutet. Du får besked om vem som har utsetts.
  6. Biträdet kontaktar dig. Ni går igenom vad som har hänt, vad som väntar och vad du vill kräva i skadestånd.

Om du uttryckligen säger att du inte vill ha ett biträde bör inget utses, enligt vägledningen. Vill du tänka efter går det bra att ta upp frågan senare under utredningen.

Du får själv föreslå vem som ska företräda dig

Många brottsoffer vet inte att de har ett eget val. Enligt 4 § lagen om målsägandebiträde ska domstolen utse den behöriga person du föreslår, om det inte finns särskilda skäl emot det. Föreslår du ingen, väljer domstolen åt dig.

Tänk på det här när du väljer:

  • Språk. Kan du förklara det som hänt med dina egna ord, utan att allt måste gå via tolk?
  • Tillgänglighet. Svarar juristen när du har frågor, även mellan förhören?
  • Förståelse för din situation. Om du har ett pågående ärende hos Migrationsverket, eller ditt tillstånd bygger på en relation, hjälper det om ditt biträde förstår hur de delarna hänger ihop.
  • Förtroende. Du ska kunna berätta mycket privata saker. Det kräver att du känner dig trygg.

Vill du läsa mer om skillnaden mellan titlarna kan du läsa vår genomgång av advokat eller jurist.

När svenska inte är ditt modersmål

Du har rätt till kostnadsfri tolk vid polisanmälan, under förundersökningen och under rättegången om du inte talar svenska. Det framgår av Brottsoffermyndigheten, och Polisen uppmanar dig att säga till om du behöver tolk. Använd den rätten.

Samtidigt är det skillnad på att höras med tolk och att kunna prata fritt med sin egen jurist. Samtalen med ditt biträde är där du förbereder dig, ställer de frågor du skäms för och berättar detaljer som är svåra att sätta ord på. När juristen talar ditt språk försvinner ett led, och risken för missförstånd minskar i de frågor som betyder mest, till exempel vad du faktiskt sa i förhöret och vilket skadestånd du kräver.

Byta målsägandebiträde

Känner du att samarbetet inte fungerar kan du begära byte. Reglerna är strikta, så det lönar sig att förstå dem:

  • Domstolen beslutar. Ett byte kräver särskilda skäl, enligt 4 § lagen.
  • Andra gången är svårare. Har du redan bytt en gång krävs synnerliga skäl, alltså mycket starka skäl.
  • Uppdraget är personligt. Sveriges Domstolar påpekar att biträdet inte får lämna över ditt ärende till någon annan utan domstolens tillstånd.

Särskilda skäl kan till exempel vara att förtroendet har brustit på allvar, att ni inte kan kommunicera med varandra eller att biträdet inte går att nå. Att man inte tycker om någons personlighet räcker sällan. Gör så här:

  1. Skriv ner konkret vad som inte fungerar: missade kontakter, svar du inte förstått, beslut som tagits utan dig.
  2. Ta reda på vem du vill ha i stället och kontrollera att personen kan ta uppdraget.
  3. Skicka en skriftlig begäran till tingsrätten med ditt målnummer, dina skäl och förslaget på nytt biträde.

Eftersom du oftast bara får ett byte bör det nya valet vara genomtänkt. Byt till någon du verkligen kan arbeta med, gärna en jurist som talar ditt språk. Reglerna liknar dem som gäller för offentligt biträde i migrationsärenden, som vi beskriver i guiden byta offentligt biträde.

Efter domen och vid överklagande

Enligt 1 a § lagen gäller förordnandet tills tiden för att överklaga har gått ut. Om åklagaren eller den tilltalade överklagar frågan om skuld kan du få ett biträde även i hovrätten. Domstolen tar då hänsyn till om du ska höras igen, vad som prövas när det gäller skadeståndet och andra särskilda skäl. Ditt biträde kan hjälpa dig att lämna en sådan begäran i tid.

Villkor för biträde efter dom och vid överklagande

Regeringen har föreslagit stärkta rättigheter för målsägande. Enligt lagrådsremissen från juni 2026 ska rätten till biträde i högre instans stärkas, och hänsyn ska tas till ålder, sjukdom och funktionsnedsättning. Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 september 2027. Fram till dess gäller de nuvarande reglerna.

Om du inte får ett målsägandebiträde

Alla brott ger inte rätt till ett biträde som staten betalar. Om domstolen säger nej har du fortfarande möjligheter:

  • Eget juridiskt ombud. Enligt Brottsoffermyndigheten kan du anlita en jurist som du själv betalar. Det ger dig hjälp med skadeståndskravet och med att förstå processen.
  • Stödperson. Åklagaren kan informera dig om en stödperson som följer med dig till förhör och rättegång. En stödperson ger medmänskligt stöd men ger inte juridisk rådgivning.
  • Ny begäran. Om utredningen visar att brottet är allvarligare än det först såg ut, eller om ditt behov har ökat, kan du ta upp frågan igen.

Brott där den misstänkte är under 15 år är ett undantag. Där finns i dag, enligt Åklagarmyndighetens tillsynsrapport, inget lagligt stöd för att utse ett målsägandebiträde. Då är ett eget ombud det juridiska stöd som finns.

Juridiskt stöd som brottsoffer hos Kliently

Vi hjälper dig som har utsatts för brott med råd och stöd under hela processen, från anmälan och förhör till rättegång och skadestånd. Våra jurister talar flera språk, så att du kan förklara det som har hänt med dina egna ord.

Kliently

Du får svar inom 24 timmar och kan välja ett digitalt eller ett personligt möte, var du än bor i Sverige. Läs mer om vårt arbete med brottsoffer och målsägandebiträde, eller kontakta oss via Kliently så går vi igenom din situation.

Vår syn: ditt biträde ska förstå dig, inte bara ärendet

Ett brottmål handlar om bevis, paragrafer och tidsfrister. För dig som har blivit utsatt handlar det också om att bli trodd, att bli förstådd och att orka ända fram till domen.

Därför tycker vi att valet av målsägandebiträde förtjänar mer uppmärksamhet än det brukar få. Lagen ger dig rätt att föreslå vem du vill ha. Använd den rätten. Ett biträde som talar ditt språk kan förbereda dig inför förhöret utan att något går förlorat i översättningen, och du vågar fråga om det som känns pinsamt eller skrämmande.

Många av dem vi möter har dessutom andra frågor i livet samtidigt: ett asylärende, ett tillstånd som bygger på en relation eller ett avslag som ska överklagas. Vi arbetar med både migrationsrätt och brottsofferfrågor, och vi ser det som vår uppgift att ge dig en helhetsbild i stället för lösa bitar.

Vi svarar inom 24 timmar, eftersom ett brottsoffer inte ska behöva vänta i ovisshet. Och vi förklarar, så många gånger som behövs, tills processen känns begriplig.

Mikkel

Vanliga frågor

Kostar ett målsägandebiträde något?

Nej. Enligt Sveriges Domstolar får målsägandebiträdet betalt av staten och kostar ingenting för dig. Det gäller oavsett hur målet slutar. Om du inte har rätt till ett biträde och anlitar en jurist själv betalar du för den hjälpen.

Kan jag få ett målsägandebiträde om jag väntar på beslut från Migrationsverket?

Ja. Rätten till målsägandebiträde beror på brottet och ditt behov, inte på ditt medborgarskap eller ditt uppehållstillstånd. Om du har ett pågående migrationsärende är det klokt att ditt biträde känner till det, så att du får råd som tar hänsyn till hela din situation.

Hur tidigt kan jag få ett biträde?

Domstolen kan utse ett biträde så snart förundersökningen har inletts. Vid sexualbrott ska begäran göras omedelbart. Säg till polisen eller åklagaren redan vid anmälan att du vill ha ett biträde, så att det finns på plats inför de viktiga förhören.

Vad händer om jag inte är nöjd med mitt biträde?

Du kan begära byte hos tingsrätten. Det krävs särskilda skäl, till exempel att förtroendet har brustit eller att ni inte kan kommunicera. Efter ett första byte krävs synnerliga skäl, så välj det nya biträdet med omsorg.

Källor

Lag (1988:609) om målsägandebiträde, Sveriges riksdag Lag om målsägandebiträde (1988:609), Sveriges Lagbok Rättslig vägledning RäV 2022:10, Åklagarmyndigheten Tillsynsrapport 2020:02 Målsägandebiträde, Åklagarmyndigheten Målsägandebiträde, Åklagarmyndigheten Stöd efter en polisanmälan, Brottsoffermyndigheten Brottsoffers rättigheter, Brottsoffermyndigheten Hjälp och stöd till brottsoffer, Polisen Det här händer i ett brottmål, Sveriges Domstolar För dig som är kallad till domstol som målsägande, Sveriges Domstolar Att förordnas som rättsligt biträde, Sveriges Domstolar Lagrådsremiss: Stärkta rättigheter för målsägande, Regeringen

Rekommendationer

← Tillbaka till bloggen

Berätta kort om ditt ärende så hör en jurist av sig. Du kan också ringa eller mejla oss.

STEG 1 AV 2 – DINA UPPGIFTER

Skriv kort om dig själv så att vi kan kontakta dig och tilldela rätt migrationsjurist.

Genom att skicka godkänner du Kliently's integritetspolicy. Vi behandlar dina uppgifter konfidentiellt.