Ansöka om kontaktförbud: så går det till steg för steg

Du ansöker om kontaktförbud genom att kontakta Polisen på telefon 114 14 eller Åklagarmyndigheten. Du kan också vända dig direkt till en åklagarkammare. Polisen tar emot ansökan och utreder, men det är alltid en åklagare som beslutar. Ansökan är muntlig eller skriftlig och har inga formkrav. Det som avgör utfallet är hur väl du kan visa att det finns en konkret risk för dig. På den här sidan går vi igenom hela processen: vilka typer av förbud som finns, vad du bör samla in innan du ringer, hur lång tid det tar och vad du gör om åklagaren säger nej.

Kort sagt

• Du ansöker hos Polisen (114 14) eller direkt hos en åklagarkammare. Det är åklagaren som fattar beslutet, inte polisen.
• Det måste finnas en klar och konkret risk för att personen begår brott mot dig, förföljer dig eller allvarligt trakasserar dig. Tidigare händelser och dokumentation väger tungt.
• Åklagaren ska enligt sina riktlinjer fatta beslut inom två veckor, och inom en vecka när det gäller gemensam bostad eller elektronisk övervakning.
• Ett vanligt kontaktförbud gäller i högst ett år. Den som bryter mot förbudet kan dömas till fängelse.
• Får du avslag kan du begära att tingsrätten prövar frågan. Begäran bör vara komplett från början.

Innehållsförteckning

• Vad ett kontaktförbud innebär
• De fyra typerna av kontaktförbud
• När beviljas ett kontaktförbud?
• Så ansöker du om kontaktförbud, steg för steg
• Förbered din ansökan: det här bör du samla in
• Måste du göra en polisanmälan först?
• Hur lång tid tar det?
• Om du får avslag: begär prövning i tingsrätten
• Om förbudet bryts
• Dina rättigheter som brottsoffer
• Kontaktförbud när ditt uppehållstillstånd bygger på relationen
• Så ser vi på kontaktförbud
• Juridisk hjälp med kontaktförbud och brottsofferfrågor
• Vanliga frågor
• Källor

Vad ett kontaktförbud innebär

Ett kontaktförbud betyder att en person förbjuds att besöka dig, ringa dig, skicka meddelanden till dig eller på annat sätt ta kontakt med dig. Personen får inte heller följa efter dig. Den som förbudet gäller kallas förbudsperson, och den som skyddas kallas skyddsperson. Enligt Åklagarmyndigheten kan både vuxna och barn skyddas av ett kontaktförbud.

Kontaktförbudet är en skyddsåtgärd, inte ett straff. Det betyder att du inte behöver vänta på en fällande dom för att få skydd. Syftet är att förhindra att något händer i framtiden, och därför handlar bedömningen om risk framåt i tiden snarare än om skuld bakåt i tiden.

Reglerna finns i lagen (1988:688) om kontaktförbud. Åklagarmyndigheten publicerade i juni 2026 en ny rättslig vägledning, RäV 2026:06 om kontaktförbud, som beskriver hur åklagare ska tillämpa lagen. Den som vill förstå hur åklagaren resonerar kan läsa den, men du behöver inte känna till den för att ansöka.

De fyra typerna av kontaktförbud

Det finns fyra typer av kontaktförbud. Vilken typ som blir aktuell beror på hur allvarlig risken är och hur nära varandra ni bor och rör er.

Tidsgränserna framgår av lagen om kontaktförbud. Ett ordinärt förbud kan förlängas om risken finns kvar när tiden löper ut. Du behöver då ansöka igen, och det är klokt att göra det i god tid innan förbudet upphör.

Kontaktförbud i gemensam bostad är särskilt relevant vid våld i nära relation. Enligt Polisen kan du ansöka om det om det finns en risk att den du bor tillsammans med kommer att begå brott mot dig. Det är den mest ingripande formen för förbudspersonen, och därför ställs högre krav på underlaget.

När beviljas ett kontaktförbud?

Ett kontaktförbud kan beviljas om det finns en klar och konkret risk för att en person trakasserar, förföljer, otillbörligt övervakar eller begår brott mot dig. Enligt Åklagarmyndigheten tar åklagaren bland annat hänsyn till om personen:

1. tidigare har dömts för brott mot dig,
2. tidigare har begått brott mot någon annan,
3. är misstänkt i en pågående utredning om brott mot dig,
4. har förföljt eller otillbörligt övervakat dig.

En allmän oro räcker alltså normalt inte. Åklagaren behöver något konkret att bygga sin riskbedömning på: händelser, meddelanden, vittnen, tidigare anmälningar eller domar.

Proportionalitetsbedömningen

Åklagaren gör alltid en proportionalitetsbedömning. Behovet av skydd vägs mot hur ingripande förbudet blir för den som förbjuds. Ju mer ingripande förbudet är, till exempel när personen tvingas lämna en gemensam bostad, desto högre krav ställs på att hotet och risken är väl underbyggda. Detta förklarar varför vissa ansökningar avslås trots att den sökande känner sig rädd. Det betyder inte att rädslan är obefogad, utan att underlaget inte har räckt för den typ av förbud som prövades.

Om det finns en historik av allvarliga brott mellan närstående finns enligt Åklagarmyndigheten en presumtion för kontaktförbud under en viss tid efter att straffet har verkställts. Har personen dömts för allvarliga brott mot dig blir det alltså lättare att få ett förbud när hen släpps.

Så ansöker du om kontaktförbud, steg för steg

1. Är du i akut fara, ring 112. En ansökan om kontaktförbud tar tid. Den ersätter inte ett akut ingripande från polisen.
2. Samla ditt underlag. Spara meddelanden, skärmdumpar, samtalslistor, mejl, foton på skador och anteckningar med datum. Mer om detta i nästa avsnitt.
3. Kontakta Polisen på 114 14 eller en åklagarkammare. Berätta att du vill ansöka om kontaktförbud. Du kan också göra det på en polisstation. Polisen kan svara på frågor om hur det går till.
4. Beskriv vad som har hänt och varför du behöver skydd. Var konkret: när, var, hur ofta, vad som sades eller gjordes. Ange vilka platser du behöver skydd på, till exempel bostad, arbetsplats eller barnens förskola, om du vill ha ett utvidgat förbud.
5. Medverka i utredningen. Polisen kan höra dig, förbudspersonen och eventuella vittnen. Utredningen ska bedrivas skyndsamt.
6. Ta emot beslutet. Åklagaren meddelar beslut. Om förbudet beviljas delges förbudspersonen, och förbudet gäller från delgivningen.
7. Överväg prövning om du får avslag. Du kan begära att tingsrätten prövar beslutet. Mer om detta längre ned.

Ansökan kostar ingenting. Du behöver inte heller använda en särskild blankett.

Förbered din ansökan: det här bör du samla in

En ansökan som är tydlig och välunderbyggd redan från början har bättre förutsättningar. Åklagarmyndigheten påpekar att det ofta inte går att komplettera med ny bevisning i efterhand, särskilt vid en senare prövning. Ta därför tid att samla det du har innan du ringer.

• Skriftlig kommunikation: sms, chattar, mejl, röstmeddelanden och inlägg i sociala medier. Ta skärmdumpar där datum och avsändare syns.
• Samtalslistor: en lista över missade och mottagna samtal visar mönster av upprepad kontakt.
• En dagbok: skriv ned varje händelse med datum, klockslag, plats och vad som hände. Skriv så snart som möjligt efter händelsen.
• Vittnen: namn och kontaktuppgifter till grannar, kollegor, vänner eller andra som har sett eller hört något.
• Tidigare anmälningar och domar: diarienummer eller målnummer om personen tidigare har anmälts eller dömts.
• Läkarintyg och foton: om du har skadats. Vården kan dokumentera skador även om du inte har bestämt dig för att anmäla.
• Platser du behöver skydd på: adresser till bostad, arbetsplats, skola eller förskola.

Samla materialet på ett ställe som förbudspersonen inte har tillgång till, till exempel ett eget e-postkonto med nytt lösenord.

Måste du göra en polisanmälan först?

Nej. Du kan ansöka om kontaktförbud utan att först ha polisanmält ett brott. Enligt Stödlinjer hjälper dokumentation ändå, till exempel sparade meddelanden och anteckningar med datum.

I praktiken rekommenderar Polisen starkt att du anmäler hot, våld och trakasserier. En anmälan ger polisen underlag för att analysera hotbilden och utforma ett skydd som passar din situation. Den gör också åklagarens riskbedömning enklare. Åklagaren kan dessutom själv ta upp frågan om kontaktförbud under en pågående brottsutredning, även om du inte uttryckligen har begärt det.

Om du tvekar att anmäla, till exempel för att förbudspersonen är en förälder till dina barn eller för att du är rädd för följderna, kan du först tala med polisen eller en jurist om vad en anmälan innebär för just dig.

Hur lång tid tar det?

Enligt Åklagarmyndighetens riktlinjer gäller följande handläggningstider:

Tiderna räknas från att ärendet har kommit in. I brådskande fall kan åklagaren meddela ett tillfälligt förbud direkt, i avvaktan på ett slutligt beslut. Om du väntar på beslut och situationen blir farligare, kontakta polisen igen och berätta vad som har hänt.

Om du får avslag: begär prövning i tingsrätten

Om du är missnöjd med beslutet kan du begära att tingsrätten prövar frågan. Enligt Åklagarmyndigheten gäller det både när åklagaren har nekat ett förbud och när ett förbud har meddelats. Både skyddspersonen och förbudspersonen har rätt att begära prövning.

Så går du till väga:

1. Skicka in din begäran skriftligt till den åklagarkammare som fattade beslutet. Åklagaren lämnar den vidare till tingsrätten.
2. Gör begäran komplett från början. Ta med alla omständigheter och all bevisning du vill att domstolen ska väga in. Det är ofta inte möjligt att komplettera i efterhand.
3. Förklara varför beslutet är fel. Peka på de konkreta händelser och risker som du anser att åklagaren inte har vägt in tillräckligt.
4. Förbered dig på en förhandling. Tingsrätten kan hålla förhandling där du och förbudspersonen hörs.

Du kan också ansöka på nytt om något har ändrats, till exempel om personen har kontaktat dig igen efter avslaget. En ny händelse är ett nytt underlag.

Om förbudet bryts

Den som bryter mot ett kontaktförbud döms enligt 24 § lagen om kontaktförbud för överträdelse av kontaktförbud till fängelse i högst ett år. För överträdelse av ett utvidgat eller särskilt utvidgat förbud gäller en strängare straffskala.

Om förbudspersonen kontaktar dig trots förbudet:

• Svara inte och ta inte själv kontakt för att be personen sluta.
• Dokumentera kontakten direkt: skärmdump, tid, plats.
• Anmäl överträdelsen till polisen på 114 14, eller 112 om du är i fara.

Varje överträdelse är ett nytt brott. Upprepade överträdelser kan också vara skäl för ett mer omfattande förbud, till exempel ett utvidgat i stället för ett ordinärt.

Dina rättigheter som brottsoffer

Ett kontaktförbud är en del av skyddet, men inte det enda. Om du utsätts för våld eller om det finns en allvarlig hotbild kan polisen erbjuda dig skydd och bedöma vilket skydd som passar bäst. Det kan vara larmtelefon, rådgivning om personlig säkerhet, skyddat boende eller byte av bostad.

Som brottsoffer har du också rätt att:

• få information om hur utredningen går och om beslut i ärendet,
• få stöd under utredning och rättegång,
• i vissa fall få ett målsägandebiträde, en jurist som företräder dig i brottmålet,
• begära skadestånd från gärningspersonen och i vissa fall ersättning från staten.

Om du behöver dölja var du bor kan skyddade personuppgifter bli aktuellt. Vi har skrivit en egen guide om hur du ansöker om skyddad identitet.

När ni har gemensamma barn påverkar ett kontaktförbud ofta frågor om vårdnad, boende och umgänge. Ett kontaktförbud reglerar inte automatiskt umgänget med barnen, och det kan behövas en separat process. Läs mer om hur en vårdnadstvist går till.

Kontaktförbud när ditt uppehållstillstånd bygger på relationen

Många som kontaktar oss har ett uppehållstillstånd som bygger på anknytning till den person de behöver skydd mot. Rädslan för att förlora tillståndet gör att en del stannar kvar i en farlig relation eller avstår från att ansöka om kontaktförbud.

Ett kontaktförbud är en fråga för åklagaren och har inget med Migrationsverkets prövning att göra. Om relationen tar slut kan det däremot påverka ditt tillstånd, och den frågan behöver bedömas separat utifrån din situation. Vänta inte med att söka skydd för att du är osäker på uppehållstillståndet. Ta i stället reda på vad som gäller för dig. Vi har samlat information om uppehållstillstånd på grund av anknytning och om permanent uppehållstillstånd efter skilsmässa.

Så ser vi på kontaktförbud

Vi möter ofta personer som har ansökt om kontaktförbud, fått avslag och dragit slutsatsen att ingen tror på dem. I de flesta fall handlar ett avslag inte om trovärdighet. Det handlar om underlag. Åklagaren ska göra en riskbedömning och en proportionalitetsbedömning, och den bygger på det som faktiskt finns i ärendet. En berättelse utan datum, utan sparade meddelanden och utan vittnen är svår att väga mot den inskränkning ett förbud innebär för den andra personen.

Därför lägger vi stor vikt vid förberedelsen. Vi hjälper dig att ordna händelserna i tidsordning, att koppla varje påstående till något konkret och att formulera vilket skydd du behöver och varför. När en begäran om prövning ska skickas till tingsrätten är det ännu viktigare, eftersom det ofta inte går att komplettera i efterhand.

Vi ser också att språket kan vara ett hinder. Den som inte uttrycker sig fritt på svenska riskerar att viktiga detaljer försvinner i en telefonintervju. Våra jurister talar flera språk, och vi vill att du ska kunna berätta med dina egna ord och förstå varje steg i processen. Det gäller särskilt den som samtidigt har ett migrationsärende som påverkas av relationen.

— Mikkel

Juridisk hjälp med kontaktförbud och brottsofferfrågor

Kliently hjälper dig som behöver kontaktförbud eller stöd som brottsoffer. Vi kan hjälpa dig att förbereda ansökan, skriva en begäran om prövning i tingsrätten och företräda dig som målsägandebiträde. Vi ser också till helheten när ditt ärende berör vårdnad om barn eller ditt uppehållstillstånd. Du får svar inom 24 timmar, och du kan välja ett digitalt eller ett personligt möte var du än bor i Sverige. Läs mer om vår hjälp vid kontaktförbud och våld i nära relation eller kontakta oss via Kliently.

Vanliga frågor

Kan jag ansöka om kontaktförbud utan att göra en polisanmälan?

Ja. Du kan ansöka om kontaktförbud utan att först polisanmäla ett brott. En anmälan gör det dock lättare för åklagaren att bedöma risken, och Polisen rekommenderar att du anmäler hot och trakasserier. Åklagaren kan också ta upp frågan själv under en pågående utredning.

Är det svårt att få kontaktförbud?

Det beror på underlaget. Åklagaren kräver en klar och konkret risk och väger den mot hur ingripande förbudet blir för den andra personen. Med dokumenterade händelser, tidigare anmälningar eller domar ökar förutsättningarna tydligt.

Hur överklagar jag ett beslut om kontaktförbud?

Du begär skriftligt att tingsrätten prövar beslutet, via den åklagarkammare som fattade det. Både den som ska skyddas och den som förbudet gäller har den rätten. Ta med all bevisning från början, eftersom det ofta inte går att komplettera senare.

Vad händer om personen bryter mot kontaktförbudet?

Anmäl överträdelsen till polisen direkt och dokumentera vad som hände. Överträdelse av kontaktförbud är ett brott som kan ge fängelse i upp till ett år, och en strängare straffskala gäller för utvidgade förbud. Upprepade överträdelser kan leda till ett mer omfattande förbud.

Hur länge gäller ett kontaktförbud?

Ett ordinärt eller utvidgat kontaktförbud gäller i högst ett år och kan förlängas. Ett kontaktförbud i gemensam bostad gäller i högst två månader och kan förlängas med högst två veckor vid särskilda skäl. Ansök om förlängning i god tid om risken finns kvar.

Källor

• Kontaktförbud, Polisen
• Kontaktförbud, Åklagarmyndigheten
• Överprövning, Åklagarmyndigheten
• Rättsliga vägledningar, Åklagarmyndigheten
• Lag (1988:688) om kontaktförbud, Sveriges riksdag
• Skydd för din person, Brottsoffermyndigheten
• Kontaktförbud, skyddat boende och skyddade personuppgifter, Stödlinjer

Rekommendationer

• Kontaktförbud & våld i nära relation – hjälp