Kön
Att bli sämre behandlad för att du är kvinna, man eller transperson. Omfattar även graviditet och föräldraskap.
DISKRIMINERING
Har du blivit orättvist behandlad?
På jobbet, i bostaden, i skolan, i vården eller hos en myndighet. Vi bedömer om det handlar om diskriminering enligt svensk lag – och hjälper dig att driva ärendet vidare mot ekonomisk ersättning och rättelse.
- Kostnadsfri första bedömning
- Vi kan företräda i förhandling och domstol
- Tolk på flera språk
- Tystnadsplikt – allt stannar mellan oss
STEG 1 AV 2 – DINA UPPGIFTER
Berätta om ditt ärende
Skriv kort om dig själv så att vi kan kontakta dig och tilldela rätt migrationsjurist.
Genom att skicka godkänner du Kliently's integritetspolicy. Vi behandlar dina uppgifter konfidentiellt.
VAD ÄR DISKRIMINERING?
Diskriminering enligt svensk rätt
Diskriminering i juridisk mening är något annat än att bli orättvist behandlad i största allmänhet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) beskriver det som ett missgynnande eller en kränkning som har samband med någon av de sju skyddade diskrimineringsgrunderna och som sker inom ett samhällsområde där diskrimineringslagen gäller.
Det betyder att tre delar måste hänga ihop: en negativ behandling, ett samband med en diskrimineringsgrund och en plats där lagen är tillämplig – exempelvis arbetslivet, utbildning, bostad, vård eller socialtjänst. När alla tre delar finns på plats kan du ha rätt till både rättelse och ekonomisk ersättning.
Vår uppgift är att hjälpa dig bedöma om dina upplevelser uppfyller de juridiska kraven – och i så fall driva ärendet vidare. Många situationer som känns orättvisa är också juridiskt diskriminering. Andra är det inte, men kan vara arbetsrätt, förvaltningsrätt eller annan juridik vi också arbetar med.
DE SJU GRUNDERNA
De sju diskrimineringsgrunderna
Diskrimineringslagen skyddar mot missgynnande och trakasserier som har samband med någon av dessa sju grunder.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Skydd för personer som identifierar sig som ett annat kön än det juridiska, eller uttrycker kön på ett annat sätt än normen.
Etnisk tillhörighet
Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande – exempelvis namn, brytning eller utseende.
Religion eller annan trosuppfattning
Skydd för religiös tillhörighet och utövande, men också för icke-religiösa livsåskådningar.
Funktionsnedsättning
Varaktig fysisk, psykisk eller intellektuell begränsning. Bristande tillgänglighet räknas som diskriminering.
Sexuell läggning
Homosexuell, bisexuell och heterosexuell läggning omfattas av skyddet.
Ålder
Hög eller låg ålder. Skyddet gäller exempelvis i arbetsliv, utbildning, vård och varor och tjänster.
FORMER AV DISKRIMINERING
Sex former lagen omfattar
Direkt diskriminering
Du behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation, och det har samband med en diskrimineringsgrund.
Indirekt diskriminering
En till synes neutral regel slår särskilt hårt mot en grupp – utan att den är sakligt motiverad.
Bristande tillgänglighet
När skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtas så att en person med funktionsnedsättning kan delta på lika villkor.
Trakasserier
Beteende som kränker någons värdighet och har samband med en diskrimineringsgrund.
Sexuella trakasserier
Ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker värdighet.
Instruktioner att diskriminera
Att ge order eller instruktion om att diskriminera någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande.
VAR DET HÄNDER
Exempel från arbetsliv, bostad, utbildning, vård och socialtjänst
Det här är de samhällsområden där diskrimineringslagen oftast aktualiseras – och där vi hjälper dig att agera.
Arbetslivet
Vid rekrytering, lön, befordran, arbetsförhållanden, uppsägning, föräldraledighet och trakasserier på arbetsplatsen. Arbetsgivaren har också utrednings- och åtgärdsskyldighet vid trakasserier.
Bostad
När en hyresvärd, bostadsrättsförening eller mäklare nekar dig att hyra, köpa eller visa bostad på grund av exempelvis etnicitet, religion eller funktionsnedsättning.
Utbildning
I förskola, skola, högskola, vuxenutbildning och annan utbildningsverksamhet. Skolan har skyldighet att utreda och åtgärda trakasserier mellan elever.
Hälso- och sjukvård
När du nekas vård, får sämre bemötande eller felaktig prioritering med samband till en diskrimineringsgrund.
Socialtjänst och försäkringskassa
Vid bedömningar, beslut och bemötande hos socialtjänsten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra myndigheter.
Varor och tjänster
I butiker, restauranger, banker, försäkringsbolag och andra verksamheter som riktar sig till allmänheten.
SÅ AGERAR DU
Vad gör jag om jag har blivit diskriminerad?
Fem konkreta steg som ger dig bäst förutsättningar att lyckas – juridiskt, ekonomiskt och praktiskt.
- 1
1. Dokumentera direkt
Skriv ner vad som hände, när, var och vem som var inblandad. Spara mejl, sms, beslut, annonser eller vittnesuppgifter. Bevisning är ofta avgörande.
- 2
2. Påtala internt
Anmäl till arbetsgivare, skola, hyresvärd eller verksamhetsutövare. De har en skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Bevara ditt anmälningsunderlag.
- 3
3. Anmäl till DO eller fackförbund
Diskrimineringsombudsmannen (DO) tar emot anmälningar. Är du fackansluten ska du också kontakta facket – de driver ofta arbetsrättsliga ärenden.
- 4
4. Juridisk bedömning
Vi går igenom händelseförlopp och bevisning, bedömer om diskrimineringslagen är tillämplig och föreslår strategi – förlikning, anmälan eller stämning.
- 5
5. Skadestånd och rättelse
Diskrimineringsersättning ska kompensera kränkningen och avskräcka från framtida överträdelser. Vi driver kravet mot motparten – i förhandling eller domstol.
OMVÄND BEVISBÖRDA
En starkare ställning för dig som drabbad
I diskrimineringsmål gäller en omvänd bevisbörda – en princip som stärker den drabbades rättsliga ställning jämfört med vanliga civilrättsliga tvister.
Steg 1 – Du gör diskriminering antaglig
Du behöver inte bevisa fullt ut. Det räcker att du presenterar omständigheter som gör det antagligt att diskriminering skett – ett samband mellan behandlingen och en diskrimineringsgrund.
Steg 2 – Motparten måste motbevisa
Det är sedan motpartens ansvar att visa att diskriminering inte förekommit, eller att det finns ett legitimt och sakligt skäl till behandlingen. Klarar de inte det, döms diskriminering.
ANMÄL TILL DO
Anmälningsprocessen hos Diskrimineringsombudsmannen
DO utövar tillsyn över diskrimineringslagen och kan driva ärenden till domstol. Anmälan är kostnadsfri – och du kan parallellt välja egen talan i tingsrätten.
- 1
Anmälan
Skicka in via DO:s hemsida, brev eller telefon. Kostnadsfritt och utan krav på juridisk hjälp.
- 2
Bekräftelse
DO skickar skriftlig bekräftelse och meddelar normalt inom en månad om anmälan utreds.
- 3
Utredning
Om DO utreder kontaktas verksamheten som ska bemöta påståendena.
- 4
Beslut & krav
Konstateras diskriminering kräver DO diskrimineringsersättning av verksamheten.
- 5
Domstol
Godtas inte kravet stämmer DO i tingsrätten – kostnadsfritt för den drabbade.
DISKRIMINERINGSERSÄTTNING
Vad kan ersättningen ligga på?
Beloppet bestäms av domstolen utifrån omständigheterna. Syftet är dels att kompensera kränkningen, dels preventivt – avskräcka från framtida diskriminering. Det är verksamheter (arbetsgivare, skolor, butiker) som betalar – inte privatpersoner.
10 000–50 000 kr
Mindre allvarliga fall
Enskilda kränkande situationer utan upprepning, t.ex. enstaka diskriminerande beslut eller bemötande.
50 000–150 000 kr
Allvarliga fall
Trakasserier över tid, missgynnande som påverkar arbete eller studier, eller flera diskrimineringsgrunder samtidigt.
150 000 kr+
Mycket allvarliga fall
Grova och upprepade kränkningar, stora konsekvenser för den enskilde eller stor verksamhet med stort ansvar.
LÄGET I SVERIGE
DO:s rapport Förekomst av diskriminering 2025
#1
Funktionsnedsättning
Den vanligaste diskrimineringsgrunden totalt enligt DO:s rapport Förekomst av diskriminering 2025.
Arbetsliv
Etnisk tillhörighet
Dominerar i arbetslivet – anmälningar om etnisk diskriminering och religion ökar mest.
↑
Ökande anmälningar
Riksrevisionen 2026: statens arbete mot etnisk diskriminering behöver stärkas ytterligare.
SÅ HJÄLPER VI
Vi bedömer situationen juridiskt – och driver kravet
Vi börjar med att lyssna. Berätta vad som har hänt, hur det påverkat dig och vilka kontakter du redan haft – med arbetsgivare, skola, hyresvärd, vårdgivare eller myndighet. Vi går igenom dokumentation, mejl, beslut och vittnesuppgifter och bedömer om ärendet håller juridiskt.
Är det diskriminering enligt lag föreslår vi en strategi: anmälan till DO, parallellt fackligt ärende, civilrättslig stämning eller förhandling om förlikning. Vi förklarar konsekvenser, tidsåtgång och möjliga utfall innan du fattar beslut.
Vi företräder dig i kontakten med motparten, hjälper till med skriftväxling och driver kravet på diskrimineringsersättning. När förhandling inte räcker går vi vidare till domstol – Arbetsdomstolen, tingsrätten eller annan instans beroende på sammanhanget.
FAQ
Vanliga frågor om diskriminering
Diskriminering innebär att någon missgynnas eller kränks och att missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna – kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det ska också ha skett inom ett samhällsområde som omfattas av diskrimineringslagen, exempelvis arbetsliv, utbildning, bostad, vård eller socialtjänst.
Relaterade områden
Du kanske också behöver hjälp med
Du har rätt att bli behandlad lika
Berätta vad som hänt, så bedömer vi situationen juridiskt och föreslår nästa steg – kostnadsfritt och utan att du binder dig.