Kliently

Orosanmälan till socialtjänsten: så går det till och vad som händer

Vårdnadshavare berättar om sin oro för socialsekreterare

En orosanmälan betyder att du berättar för socialtjänsten att du är orolig för ett barn. Vem som helst kan göra en anmälan, och som privatperson får du vara anonym. Den som arbetar med barn har däremot anmälningsplikt och kan inte vara anonym. När anmälan har kommit in gör socialtjänsten först en snabb bedömning av om barnet behöver skydd direkt och om en utredning ska inledas. En utredning får som regel pågå i högst fyra månader. Här går vi igenom hela kedjan steg för steg, både för dig som vill anmäla och för dig som har blivit anmäld och vill veta vilka rättigheter du har som vårdnadshavare.

Kliently
Juridiskt stöd vid migrationsärenden
Kliently hjälper familjer med juridik inom migrationsrätt, bland annat när en utredning om barn sammanfaller med ett migrationsärende.

Kort sagt

  • En orosanmälan är inget beslut och ingen anklagelse. Den ger socialtjänsten information så att de kan bedöma om ett barn behöver stöd eller skydd.
  • Som privatperson kan du vara anonym. Yrkesverksamma med anmälningsplikt, till exempel i skola, förskola och vård, kan inte vara det.
  • Efter anmälan gör socialtjänsten en förhandsbedömning. Om de inleder en utredning ska den vara klar inom fyra månader, om det inte finns särskilda skäl att förlänga.
  • Som vårdnadshavare ska du i regel få veta att en utredning har inletts. Du har också rätt att ta del av utredningen och lämna synpunkter innan beslut fattas.
  • I familjer med pågående vårdnadstvist eller migrationsärende kan en utredning få betydelse även utanför socialtjänsten. Då lönar det sig att få juridiskt stöd tidigt.

Innehållsförteckning

Vad en orosanmälan är

En orosanmälan är en rapport till socialtjänsten om att ett barn kanske inte har det bra eller far illa. Malmö stad beskriver att du kan göra en anmälan när du ser eller misstänker att ett barn far illa. Du behöver alltså inte ha bevis. Det räcker att du är orolig och har konkreta iakttagelser som ligger bakom oron.

Oro kan till exempel handla om:

  1. Våld eller hot mot barnet, eller våld mellan vuxna i hemmet som barnet ser eller hör.
  2. Brister i omsorgen, till exempel att barnet ofta är hungrigt, saknar kläder efter väder eller lämnas ensamt.
  3. Missbruk eller allvarlig psykisk ohälsa hos en förälder som påverkar barnet.
  4. Att barnet självt beter sig på ett sätt som oroar, som skolfrånvaro, självskadebeteende eller kriminalitet.
  5. Hedersrelaterat förtryck, kontroll eller risk för att barnet förs utomlands mot sin vilja.

Det är viktigt att se skillnaden mellan en anmälan och ett beslut. Anmälan är information. Det är socialtjänsten som sedan bedömer om det finns skäl att gå vidare, och det är först efter en utredning som eventuella insatser blir aktuella.

Om ett barn är i akut fara ska du alltid ringa 112. En orosanmälan ersätter inte polis eller ambulans när det är bråttom.

Vem som anmäler och vem som måste

Det finns två grupper av anmälare, och reglerna skiljer sig åt.

Privatpersoner. Grannar, släktingar, vänner och andra föräldrar bör anmäla om de är oroliga för ett barn. Barnombudet förklarar att vem som helst bör anmäla oro, och att det handlar om att berätta för socialtjänsten att du tror att barnet behöver hjälp.

Yrkesverksamma med anmälningsplikt. Den som arbetar med barn och unga har en skyldighet att anmäla. Det gäller bland annat personal i förskola, skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Plikten gäller personligen, vilket betyder att den inte kan lämnas över till någon annan, och den gäller även när du inte är säker på att barnet far illa.

Ett barn kan också själv kontakta socialtjänsten och berätta hur det har det. Det gäller även barn och unga som är nya i Sverige.

Anonym orosanmälan: när det går och vad det innebär

Ja, du kan göra en orosanmälan anonymt om du är privatperson. Enligt Stockholms stad gör du det genom att inte uppge ditt namn eller dina kontaktuppgifter. Yrkesverksamma med anmälningsplikt kan däremot inte vara anonyma.

Det finns en avvägning att göra. Stockholms stad påpekar att en anonym anmälan i vissa fall kan göra det svårare att hjälpa barnet, eftersom socialtjänsten inte kan ställa följdfrågor till dig. Om du lämnar dina uppgifter kan handläggaren höra av sig och få en tydligare bild.

Många oroar sig för att föräldrarna ska få veta vem som har anmält. Det är en förståelig oro, särskilt mellan grannar eller inom en släkt. Du kan alltid ringa socialtjänsten och resonera om situationen utan att uppge vem barnet är, och sedan bestämma dig för hur du vill göra.

Vilka uppgifter du bör lämna

Ju mer konkret din anmälan är, desto lättare blir det för socialtjänsten att bedöma barnets situation. Försök att ta med:

  1. Barnets namn, ålder och adress, eller skola och förskola om du inte vet adressen.
  2. Vad du själv har sett eller hört, och när det hände.
  3. Vad någon annan har berättat för dig, och vem det var.
  4. Varför du gör anmälan just nu, och om du bedömer att barnet är i akut fara.
  5. Om barnet eller föräldrarna talar ett annat språk än svenska, så att socialtjänsten kan boka tolk.

Skriv det du vet, inte det du gissar. Det är socialtjänstens uppgift att utreda, inte din.

Så gör du en orosanmälan

Du gör anmälan till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Tillvägagångssättet är i stort sett detsamma över hela landet.

  1. Ta reda på vilken kommun barnet bor i. Anmälan går till socialtjänsten där.
  2. Välj kanal. De flesta kommuner tar emot anmälan per telefon, via e-tjänst eller skriftligt. Många har en särskild mottagningsgrupp för barn och unga.
  3. Utanför kontorstid finns socialjouren, som tar emot anmälningar kvällar och helger i de flesta kommuner.
  4. Beskriv din oro konkret, enligt punkterna ovan.
  5. Bestäm om du vill vara anonym eller lämna kontaktuppgifter för följdfrågor.

Som privatperson får du i regel ingen återkoppling om vad som händer med barnet, eftersom uppgifterna skyddas av sekretess. Det betyder inte att anmälan inte har tagits på allvar.

Vad som händer efter en orosanmälan

När anmälan har kommit in följer socialtjänsten en fast ordning. Att känna till den gör det lättare att förstå vad som sker, oavsett om du har anmält eller blivit anmäld.

Steg 1: Skyddsbedömning och förhandsbedömning

Malmö stad beskriver att socialtjänsten först gör en snabb bedömning av om barnet behöver akut skydd. Därefter görs en förhandsbedömning av om en utredning ska inledas. I förhandsbedömningen får socialtjänsten som regel prata med barnet och vårdnadshavarna, men de samlar inte in uppgifter från andra än anmälaren.

Stegen i socialtjänstens första bedömning

Många anmälningar leder inte vidare. Socialtjänsten kan konstatera att det inte finns skäl att inleda en utredning, eller att familjen redan har det stöd den behöver.

Steg 2: Utredning

Om socialtjänsten inleder en utredning tittar de närmare på barnets situation och behov av stöd, i kontakt med familjen. En utredning kan innehålla:

  • samtal med barnet, vårdnadshavarna och ibland andra närstående
  • hembesök
  • kontakter med skola, förskola, vård eller andra som känner barnet
  • en samlad bedömning av barnets behov och föräldrarnas förmåga

Utredningen pågår i högst fyra månader. Umeå kommun förklarar att tiden bara får förlängas om det finns särskilda skäl.

Steg 3: Beslut

När utredningen är klar fattar socialtjänsten beslut. Utfallen brukar vara något av följande:

Utfall Vad det innebär för familjen
Utredningen avslutas utan insats Socialtjänsten ser inget behov av stöd eller skydd.
Frivilligt stöd erbjuds Till exempel föräldrastöd, familjebehandling eller kontaktperson, som bygger på att familjen samtycker.
Placering med samtycke Barnet bor tillfälligt i familjehem eller på annat boende enligt socialtjänstlagen.
Ansökan om vård enligt LVU Om samtycke saknas och barnet bedöms behöva skydd kan socialnämnden ansöka hos förvaltningsrätten om tvångsvård.

Det sista utfallet är ovanligt i förhållande till antalet anmälningar, men det är där konsekvenserna blir störst. Om din familj står inför en LVU-ansökan har du rätt att föra din talan i domstol, och då är det klokt att ha juridiskt stöd i LVU-ärenden vid din sida.

Dina rättigheter som vårdnadshavare under utredningen

Att bli anmäld till socialtjänsten väcker ofta rädsla, skam och ilska. Det är vanliga reaktioner. Det som hjälper mest är att veta vad du har rätt till.

Rätt att få veta att en utredning inleds. Den som berörs av en utredning, i regel vårdnadshavarna och barnet, ska underrättas om att utredningen har inletts. Enligt länsstyrelsens vägledning kan socialtjänsten i vissa fall dröja med underrättelsen, till exempel om det finns misstanke om brott mot barnet.

Rätt att ta del av utredningen. När utredningen är färdig ska socialtjänsten låta dig som vårdnadshavare, och barnet om det har fyllt 15 år, ta del av den och lämna synpunkter. Det framgår av Umeå kommuns information om hur en utredning går till. Läs utredningen noga och rätta faktafel skriftligt.

Rätt till tolk. Om du inte talar svenska ska du kunna förstå vad som sägs i samtal med socialtjänsten. Be om tolk på ditt språk om du inte erbjuds det.

Dina rättigheter som vårdnadshavare under utredningen

Gränser för vad socialtjänsten får göra. Barnet får höras utan ditt samtycke och utan att du är närvarande. Men i ett beslut från JO 2020 slog Justitieombudsmannen fast att den regeln inte ger socialnämnden rätt att hämta ett barn utan vårdnadshavarnas samtycke. JO riktade allvarlig kritik mot nämnden, bland annat för att den inte hade samrått med alla vårdnadshavare.

Hur du kan agera klokt

  1. Samarbeta, men var påläst. Att ta emot samtal och hembesök visar att du sätter barnet först. Du har samtidigt rätt att ställa frågor om vad som utreds och varför.
  2. Anteckna. Skriv ned datum, vem du talade med och vad som sades.
  3. Begär att få se handlingarna. Du har som regel rätt att ta del av det som rör dig och ditt barn, med vissa undantag av hänsyn till barnet.
  4. Lämna egna underlag. Intyg från skola, vård eller andra som känner familjen kan nyansera bilden.
  5. Ta hjälp i tid. Ett juridiskt ombud kan förklara processen, följa med på möten och hjälpa dig att formulera synpunkter på utredningen.

När oron påverkar vårdnad och umgänge

En orosanmälan görs ibland mitt i en separation. Det kan vara en förälder som anmäler den andra, eller en skola som anmäler oro för ett barn som pendlar mellan två hem. Då påverkar socialtjänstens arbete ofta även frågan om vårdnad, boende och umgänge.

Sveriges Domstolar förklarar att tingsrätten ska se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir ordentligt utredda. Socialnämnden kan få i uppdrag att hålla samarbetssamtal med föräldrarna eller att göra en vårdnadsutredning. I sådana utredningar väger risker för barnet tungt. SKR:s metodstöd för familjerätten anger att risken för att barnet far illa ska väga tungt i bedömningen av barnets bästa.

Det innebär att uppgifter från en barnutredning kan bli en del av underlaget i en vårdnadstvist. Om du befinner dig i den situationen är det viktigt att dina synpunkter på utredningen finns dokumenterade, och att du får hjälp att lägga fram din bild för domstolen. Läs mer om vårt arbete med vårdnad, boende och umgänge.

Orosanmälan i familjer med migrationsärende

För familjer som är nya i Sverige, eller som har ett pågående ärende hos Migrationsverket, väcker en orosanmälan ofta en extra fråga: kan det här påverka vårt uppehållstillstånd?

En orosanmälan är i sig inget beslut och ingen dom. Socialtjänsten och Migrationsverket är olika myndigheter med olika uppdrag. Men det kan uppstå beröringspunkter som du bör känna till:

  • Tillstånd som bygger på anknytning till ett barn. Om en utredning leder till att barnet flyttar, placeras eller att vårdnaden ändras kan det få betydelse i ärenden där tillståndet bygger på anknytning till barn eller förälder.
  • Familjeåterförening. Migrationsverket anger att närmaste familjen i vissa fall kan få tillstånd. Vid tidsbegränsat tillstånd gäller normalt att du har haft det i två år innan ansökan, och ett försörjningskrav kan gälla. Vem barnet bor med och vem som har vårdnaden är centrala uppgifter i sådana ansökningar.
  • Språk och kultur. Missförstånd i samtal med socialtjänsten blir vanligare när tolk saknas eller när föräldrar inte känner till hur svenska myndigheter arbetar. Det kan i sin tur färga en utredning.

Om du både har en utredning hos socialtjänsten och ett ärende hos Migrationsverket bör de två hanteras med samma helhetsbild. Vi hjälper till med anhöriginvandring och familjeanknytning och kan se hur de två processerna påverkar varandra i just ditt fall.

Om du inte håller med socialtjänsten

Du kan ha invändningar på flera nivåer: mot hur utredningen genomförs, mot vad som står i den eller mot det beslut som fattas.

Synpunkter på utredningen. När du tar del av den färdiga utredningen har du rätt att lämna synpunkter. Gör det skriftligt och sakligt, punkt för punkt.

Överklagande av beslut. Hudiksvalls kommun beskriver att beslut som rör dig kan överklagas skriftligen till nämnden inom tre veckor. Om nämnden inte ändrar beslutet skickas ärendet vidare till förvaltningsrätten. Tre veckor räknas från den dag du fick del av beslutet, så vänta inte.

Klagomål på handläggningen. Om du anser att socialtjänsten har brutit mot reglerna i sin hantering kan du vända dig till JO. JO prövar inte beslutet i sak, men kan kritisera myndigheten, som i fallet ovan.

Om ärendet gäller ett migrationsbeslut som påverkats av familjesituationen följer överklagandet andra regler. Vi har samlat dem i vår guide om att överklaga Migrationsverkets beslut.

Vår syn på orosanmälningar och familjens rättssäkerhet

Vi möter många föräldrar som har blivit orosanmälda och som inte förstår vad som händer. Ofta är de rädda att barnen ska tas ifrån dem, och ofta har de svårt att följa samtalen eftersom svenska inte är deras modersmål.

Vår erfarenhet är att en orosanmälan sällan behöver bli en kris. Det som avgör är hur familjen bemöts och hur den själv agerar under förhandsbedömning och utredning. En förälder som förstår processen, vet vad som utreds och kan uttrycka sig på sitt eget språk har helt andra förutsättningar att bidra till en rättvisande bild av barnets situation.

Därför arbetar vi med jurister som talar flera språk. Vi förklarar varje steg i lugn och ro, går igenom utredningen tillsammans med dig och hjälper dig att lämna synpunkter som socialtjänsten och domstolen kan ta ställning till. När en utredning dessutom berör vårdnad eller ett uppehållstillstånd ser vi till helheten, så att ett ärende inte skadar ett annat.

Barnets bästa och föräldrarnas rättssäkerhet står inte i motsats till varandra. Båda kräver att familjen blir hörd och förstådd.

Mikkel

Juridiskt stöd när socialtjänsten utreder din familj

Om din familj har blivit orosanmäld, om socialtjänsten har inlett en utredning eller om du står inför ett beslut du vill överklaga, kan Kliently hjälpa dig. Våra jurister ger rådgivning och företrädande i ärenden om LVU och socialtjänsten, familjerättsliga tvister och migrationsärenden.

Kliently

Du får svar inom 24 timmar, och du kan välja mellan digitala möten var du än bor i Sverige eller ett personligt möte. Rådgivningen sker på flera språk, så att du kan förklara din situation med dina egna ord. Kontakta Kliently för att berätta om ditt ärende, eller läs mer om vårt stöd i LVU och socialtjänstärenden.

Vanliga frågor om orosanmälan

Får jag veta vem som har gjort orosanmälan?

Om anmälaren är privatperson och har valt att vara anonym vet inte heller socialtjänsten vem det är. Om anmälaren har uppgett sitt namn kan uppgiften i vissa fall skyddas av sekretess. Yrkesverksamma med anmälningsplikt kan inte vara anonyma, men det är inte säkert att du får veta exakt vem som har anmält.

Hur lång tid tar det innan socialtjänsten hör av sig?

Socialtjänsten gör först en snabb bedömning av om barnet behöver skydd direkt, och sedan en förhandsbedömning av om en utredning ska inledas. Om en utredning inleds ska den vara klar inom fyra månader, om det inte finns särskilda skäl att förlänga. Hör av dig till din handläggare om du vill veta var ärendet står.

Kan socialtjänsten prata med mitt barn utan att jag vet om det?

Barnet får höras utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Däremot har JO konstaterat att socialnämnden inte får hämta ett barn utan vårdnadshavarnas samtycke med stöd av den regeln. Du ska som regel också underrättas om att en utredning har inletts.

Påverkar en orosanmälan mitt uppehållstillstånd?

En orosanmälan är inget beslut och prövas inte av Migrationsverket som sådan. Om en utredning leder till att vårdnad eller boende för barnet förändras kan det däremot få betydelse för tillstånd som bygger på anknytning. Ta kontakt med en migrationsjurist om du är osäker på hur ditt ärende påverkas.

Kan jag överklaga att socialtjänsten har inlett en utredning?

Du kan lämna synpunkter under utredningen och när den är klar. Beslut som rör dig, till exempel om insatser, kan överklagas skriftligen till nämnden inom tre veckor och går sedan vidare till förvaltningsrätten om beslutet inte ändras. Ett ombud kan hjälpa dig att bedöma vilka delar som går att överklaga i ditt fall.

Källor

Rekommendationer

← Tillbaka till bloggen

Berätta kort om ditt ärende så hör en jurist av sig. Du kan också ringa eller mejla oss.

STEG 1 AV 2 – DINA UPPGIFTER

Skriv kort om dig själv så att vi kan kontakta dig och tilldela rätt migrationsjurist.

Genom att skicka godkänner du Kliently's integritetspolicy. Vi behandlar dina uppgifter konfidentiellt.